Hjälm 1, Tölö, Månsa kvarn

Hemmanet Hjälm 1, Anders Bengtsgård i Tölö, känner vi till sedan mitten av 1600-talet. Hemmanet är uppdelat på två gårdar, Hjälm 1:2, Tornaliden och Hjälm 1:3, Nolaåna/Månsa. Båda gårdarna låg vid bron, norr om ån fram 1890-talet då Hjälm 1:2, Tornaliden flyttar norr ut från ån och bygger sin gård vid nuvarande Hällingsjövägen. Hemmanet har en skattlagd tullkvarn som bönderna i gårdarna äger tillsammans. I början av 1920-talet bygger Hjälm 1:2, Tornaliden egen kvarn, som var i drift fram till mitten av 1950-talet. Måna kvarn är i drift fram till 1970-talet.

En skattlagd Tullmjölkvarn

Kvarnen i Hjälm 1, Anders Bengtsgård, Tölö var en av tio kvarnar i byn och Rolfsån, som vi känner till sedan 1712. ^[1] Lär mer om kvarnarna i Hjälm. Samtliga kvarnar var hjulkvarnar av underfallstyp, som användes vid stora vattenflöden med ringa fall, som i Rolfsån. Kvarnarna i byn hade ett stenpar förutom Hjälm 2, Lars Matsgård, Tölö, Läs mer om Hjälm 2, Lars Mats kvarn, som hade två stenpar, således den största kvarnen i byn och ibland omnämnd som två kvarnar.

Tölö, socken, Anders Bengtsgård

Een qwarn belägen på Cronogrund, är indelt under Militien för 11 Dlr 10 öre Smts årl. Räntan, men ingen Arrende Contribution utgjordt, emedan åboen som qwarnen jemte et halft Cronohemman såsom een lägenhet innehafwer under Utskrifning, inqwartering med allt annat påkommande besvär. ^[1]

Landshövdingeberättelser från Hallands län (1712)

Skiss över Hjulkvarn Källa; Ek, Sven B. Väderkvarnar och vattenmöllor. I kvarnkaret ligger de två kvarnstenarna. Den undre stenen kallas liggaren och den övre löparen. ^[2]

Ägare och brukare av Månsa kvarn

Kvarnen har följt hemmanet under åren och delats mellan brukarna på gårdarna. Läs mer om Hjälm 1 Anders Bengtsgård.

Åboen Bengt Nilsson i Nolaåna/Månsa blir kvarnägare

I köpebrev den 7.9.1723 köper åbon Bengt Nilsson, 1/4 mtl kronoskatte hemman och helften av en krono skatte mjölqwarn med ett par stenar, mycket bristfällig. Åboen i den andra gården, Tornaliden är delägare Andra hälften av kvarnen bonden på den andra gården, Tornaliden. ^[3]
I köpebrev den 15.1.1814 köper åbon Carl Svensson, 1/4 mtl kronoskatte hemman och en halfpart i en tullqwarn. ^[9] Bönderna på gårdarna äger nu hälften av hemmanet och hälften vardera av kvarnen.

Två delägare av Månsa kvarn fram till början av 1920-talet

Hur länge Hjälm 1:2, Tornaliden och Hjälm 1:3, Nolaåna/Månsa är delägare av Månsa kvarn är inte säkerställt. Vid arvsskIifte 1897 har Peter Carlsson andel i en tullmjölkvarn. ^[5] Vid arvsskifte 1914 har Albert Mauritz Magnusson, Hjälm 1:3, Tölö tillhörande andel i kvarn. Således hade man kvarnen tillsammans 1914. ^[6]
I början av 1920-talet bygger Peter Karlsson i Hjälm 1:2, Tornaliden egen kvarn. Läs mer om Tornalidens kvarn.

Arbetet i kvarnarna är riskabelt

Även i Månsa kvarn har en olycka med dödlig utgång inträffat. Det var sonen till åboen Bengt Larsson i gården Tornaliden som förolyckades. I dödboken för Tölö finns följande notering: d 24 dito (Maj 1759) åboen Bengdt Larssons Son från Hielm, 17 åhr, död af en olyckelig händelse uti sin faders hiulqwarn. Noteringen i dödboken bekräftar också att Månsa kvarn var en hjulkvarn.^[7]

Utdrag ur karta vid storskiftet 1821, som visar gårdarna och kvarnen

Utdrag ur storskifteskartan från 1821, som visar var åbyggnaderna låg före laga skiftet 1890 då båda gårdarna låg vid bron, norr om ån. Markering A är åbyggnaderna till Nolaåna/Månsa och markeringen B är Tornalidens åbyggnader. Manhuset och ekonomibyggnaderna tar Nolaåna över vid laga skiftet 1890. Kvarnen ser ut att ligga ute i strömmen. ^[4]

Arvid och Erik berättar om kvarnen

En gammal kvarn är som ett levande väsen, den vibrerar av liv när stenarna sjunger

De sista kvarnägarna och mjölnare

Arvid berättar att det var hans farfar, sjömannen Martin Magnusson (1845-1924), som tog över kvarnen efter sin fars död 1871 under 1890-talet byggde om och renovera kvarnen. Kvarnen fick då två stenpar, ett par för vetemalning finsikt och ett par för gröpemalning djurfoder. Martin brukade kvarnen fram till 1914 då han lämnade över den till sonen Albert Magnusson (1884-1943). ^[6] Fram till början av 1920-talet ägdes kvarnen av de båda bönderna i Hjälm 1, Anders Bengtsgård. I början av 1920-talet byggde Peter Carlsson i Hjälm 1:2, Tornaliden egen kvarn nedströms från Månsa och Albert Magnusson blir nu ensam ägare av kvarnen. [Läs mer om Tornalidens kvarn - är under arbete]

Alberts söner Arvid och Erik fick hjälpa till i kvarnen redan som barn. Arvid ville egentligen bli journalist och i unga år läste han en kurs i Praktisk uppsatsskrivning via Hermods Korrespondentsinstitut. Han berättar att han har medarbetat både i Norra Hallands Veckoblad och Handelstidningen. Eftersom han behövdes vid kvarnen fick jornalistiken anstå och han blev istället mjölnare. Brodern Erik valde istället att ägna sig åt djuren och jordbruket. Vid behov hjälptes man åt både i jordbruket och kvarnen. Erik upplevde arbete i kvarnen som jobbigt och tyckte att det var slitsamt att släpa de 100 kg tunga mjölsäckarna.

Goda tider för tullmjölkvarnarna under krigstiden

I början av 1920-talet lade flera kvarnar ner sina verksamheter i byn och konkurrensen minskade. Fram till i mitten av 1940-talet gick kvarnen väldigt bra och bäst gick den under krigsåren då det var ransonering på brödsäd. Så sent som 1945 maldes 4 146 kg mjöl på en dag. Då hade de gamla tullkvarnarna ett tillfälligt uppsving och kvarnen gick dygnet runt. Vid den här tiden hade man också mjölnardräng vid kvarnen. Under tiden 1940 - 1948 var drängen Torsten Henningsson, född 1922 i Fjärås anställd vid gården och kvarnen. ^[8]

Kunder från när och fjärran

Under kriget hade man 130 kunder, som kom från Tölö, Fjärås, Onsala och Vallda. Då fanns det även ett kvarnstall vid kvarnen. Det hände att kunderna ville vänta på att mjölet skulle bli klart så att de kunde ta det med sig hem. Då var det viktigt att hästarna fick stå under tak och bonden blev nedbäddad inne hos mjölnaren. Dä bjöd mjölnaren på både mat och sup. Numera har hästskjutsarna bytts ut mot traktorer eller bilar.

Från kvarntull till lönetaxa

Förr fick man ersättning enligt det gamla tullkvarnssystemet vilket innebar att mjölnaren tog en del av det malda mjölet i varje säck, som ersättning för malningen. Sedan kom lönemalning, som mjölnaren upplevde som mera sympatiskt. Man tog då betalt efter en lönetaxa, som var fastställd av Hallands kvarnförening, som skall tillvarata småkvarnarnas intressen.

Kvarntaxan fastställd 1957-07-01 var 6,50 kr per 100 kg råg och vete till valssiktt finsikt. Det tog 45 min att mala 100 kg mjöl, en säck.

I mitten av 1960-talet malde man i bästa fall 400 kg per dag. Det var bara korn och råg, som maldes till djurfoder. De flesta bönderna skaffade sig successivt egna elektriska kvarnar, som foderkvarnar. Sedan 1960-talet malde vi endast säden från vår egna gård. Efter att axel i mitten av 1970-talet gick sönder, slutade vi mala i kvarnen.

Skötsel av kvarn och kvarnstenar

Kvarnen krävde daglig tillsyn och skötsel både sommar och vinter. På grund av isbildning händer det att vattenhjulet skadas och vid högvatten kunde fördämningen sprängas. Då krävs det reparationer för att kvarnen skall fungera.

De gamla huggna kvarnstenarna klarade endast några säckar mjöl innan de fick vässas dängas. Kvarnstenen vägde omkring 700 - 800 kg. Den övre stenen, löparen var man tvungen att hissa upp från kvarnkaret. Liggaren däremot kunde dängas liggande i kvarnkaret. Då var man tvungen att vara två som hjälptes åt. Det var ett mmycket riksfyllt arbetsmoment. Läs mer om Lars Mats kvarn Att med en hacka dängjärn se till så att skårorna i stenen var tlllräckligt djupa så mjölgodset utav centrifugalkraften kunde lämna stenarna ner i mjölbingen, klarade Arvid själv. Läs mer om kvarnar. Numera har man gjutna stenar som inte kräver att stenarna behöver vässas.

Hjälms idrotts- och fritidsförening restaurerar kvarnen, som blir turistattraktion

I mitten av 1980-talet tog några eldsjälar i Hjälms idrotts- och fritidsförening initiativet att restaurera vattenrännan, kvarnhuset och kvarnhjulet. 1986 kunde man tillfälligt starta kvarnen, man eftersom man inte bytt den trasiga hjulaxeln utan endast reparerat den, kunde man inte fortsätta att köra kvarnen. Turistföreningen i Kungsbakca blev intresserade och 1986 lanserade man Månsa kvarn som Årets turistnyhet och under sommaren hade man kvarnen öppen för allmänheten.

Tyvärr är kvarnen numera i dåligt skick och inte längre öppen för allmänheten.

Mjölnarverksamheten i ord och bild

Kvarnontoret till Månsa. Här sköttes kundkontakterna.

ℹ️

"Kontoret i Månsa kvarn där kundkontakterna sköttes" av Leif Andersson är licenserad under CC BY-NC-SA 4.0

Evald Eriksson, Hede på väg till Hjälm med ett lass säd för malning.

Erland Olsson, Harås, Ögärdet Nedre, Fjärås kommer till kvarnen med ett lass säd för malning. Säden hissas upp på andra våning där kvarnarna finns.

På övervåningen i kvarnen finns kvarnarna. Till vänster i bild skymtar kvarnen för finmjöl, som är kopplad till sikten till vänster i bild. Mitt i bild är gröpekvarnen för djurfoder.

ℹ️

"Från vä sikten, vetemjölkvarnen och gröpekvarnen" av Leif Andersson licensierad under CC BY-NC-SA 4.0

Vetemjölskvarnen eller Finmjölskvarnen med kvarntratt och kvarnkar med sina kvarnstenar kopplat till sikten.

ℹ️

"Vetemjölskvarnen med kvarntratt och kvarnkar" av Leif Andersson licensierad under CC BY-NC-SA 4.0

Sikten med sina siktdukar, som är klopplad till vetemjölskvarnen. Från sikten leder ett rör ner till första våning där mjölbingen finns.

ℹ️

"Siktverket med sina siktdukar" av Leif Andersson licensierad under CC BY-NC-SA 4.0

Första våning där mjölbingen mitt i billd finns. I bakgrunden gravhjulet som för över kraften från vattenhjulet vid drev och utväxling till kvarnstenen.

ℹ️

"Första våning med mjölbinge, toppsikt och gravhjul" av Leif Andersson licensierad under CC BY-NC-SA 4.0

Mjölbingen i förgrunden och bakom står toppsikten på första våning varifrån det färdiga mjölet levereras.

ℹ️

"Första våning med mjölbinge och toppsikt" av Leif Andersson licensierad under CC BY-NC-SA 4.0

Två säckkärror som hjälpmedel till att förflytta säd- och mjölsäckar. Kärran till höger är från Gåsevadholms kvarn och skänkt till Månsa kvarn av Nils Brogren, Särö. Handtagen på kärran består av två kohorn.

ℹ️

"Två säckkärror" av Leif Andersson licensierad under CC BY-NC-SA 4.0

Våg med vikter.

ℹ️

"Våg med vikter" av Leif Andersson licensierad under CC BY-NC-SA 4.0

Gravhjulet med drev som överför kraften från vattenhulet via utväxling till kvarnarna.

ℹ️

Gravhjul med drev" av av Leif Andersson licensierad under CC BY-NC-SA 4.0

Mjölnaardrägen Torsten Henningsson (1922-2002) och Mjölnaren själv Arvid Magnusson.

Mjölnardrägnen Torsten Henningsson, född 1922, Rolfsåker, Fjärås där hans far var statardräng. Torsten var fosterbarn hos Alma Börjesson och hennes mor Annika Börjesson i Hjälm 2, Tölö. Torsten var känd i byn som mycket humoristisk och var duktig på att imitera folk både muntligen och kroppsligen. Han roade sig också på lediga stunder i kvarnen med att teckna på baksidan av sikten. !948 flyttade han från byn till Jönköping där han började arbeta i Holms kvarn. ^[10]

På baksidan av sikten, andra våning i kvarnen finns minnen från Mjölnardrängen Torsten.

Kvarnstenarna måste skötas om

Efter malning av några säckar säd behövde de gamla huggna kvarnstenarna slipas. Det innebär att men behöver hugga upp fördjupningarna i stenen så att mjölgodset kan lämna stenarna ner i mjölbingen. Detta kallades att dänga stenen vilket gjordes med en kvarnhacka, ett s k dängjärn. Om man inte skötte detta fanns risk för att mjölet blev liggande mellan stenarna och det blev varmgång vilket kunde förorsaka mjölexplosioner och brand som följd. Eftersom det fanns mycket mjöldamm i kvarnbyggnaden resulterade det ofta i att hela kvarnen brann ner. [Läs mer Mats Kruses kvarn - under arbete].

Arvid och Erik förbereder för dängning av kvarnstenarna

Bröderna Erik och Arvid hjälps åt med att hissa upp den övre stenen löparen för att den skall kunna dängas. Den andra kvarnstenen, liggaren kunde ligga kvar i kvarnkaret och dängas liggande på plats. Att lyfta upp liggaren med kättingar var mycket riksfyllt, vilket mjölnaren Z Lerberg i Hjälm 2, Lars Matsgård fick befara. Läs mer om Lars Mats kvarn.

Bröderna Erik och Arvid hjälps åt med att hissa upp kvarnstenen löparen, som väger omkring 7-800 kg, för dängning. Ett mycket riksfullt arbete.

Arvid dänger kvarnstenen löparen, den övre rörliga stenen. Liggaren, den fasta stenen ligger kvar i kvarnkaret och dänges på plats.

Månsa kvarn från gamla bron omkring 1940.

Källor:

1. Landshövdingeberättelser från Hallands län 1705-1818. Halmstad 1998.
2. Ek, Sven B, Väderkvarnar och vattenmöllor, Lund 1962
3. ArkivDigital: Fjäre häradsrätt, FIIa:5 (1750-1754) Bengt Nilsson, Hjelm 1, Tölö. https://app.arkivdigital.se/volume/v156485?image=438 För att läsa bouppteckningen krävs abonnemang hos ArkivDigital.
4. Lantmäteriets historiska kartor, Storsskifte 1821, Tölö, Hjälm 1-3. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/M73-15:1/4c4d535f4d37332d31353a31/lms2/LMS/T%C3%B6l%C3%B6%20socken%20Hj%C3%A4lm%20nr%201-3/Sthttps://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002589_00405#?xywh=166%2C681%2C3070%2C894&cv=404orskifte%20p%C3%A5%20in%C3%A4gor
5. Inskrivningsdomarens i Hallands norra domsagas arkiv, Lagfartsböcker (1882-1936), Peter Karlsson Hjälm 1:2, delägare av kvarnen.https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002589_00405#?xywh=166%2C681%2C3070%2C894&cv=404
6. Insrivningsdomarens i Hallands norra domsagas arkiv, Lagfartsböcker (1882-1936) Albert Mauritz Magnussons andel i kvarn.https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002589_00405#?xywh=-227%2C2790%2C4420%2C1287&cv=404
7. Riksarkivet. Tölö kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker (1729-1760), Bengt Larssons son Sven död 1759-05-24. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0011707_00143#?xywh=1011%2C2235%2C2501%2C801&cv=142
8. Riksarkivet, Tölö kyrkoarkiv, Församlingsböcker (1936-1951)Kurt Torsten Henningsson, dräng till Månsa.(https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00133176_00174#?xywh=-109%2C-108%2C5930%2C2291&cv=173)
9. Arkiv Digital: Fjäre häradsrätt FIIa:32, bild 40/sid 1, Carl Svensson, död 1823. https://app.arkivdigital.se/volume/v156512?image=40 För att läsa bouppteckningen krävs abonnemang hos Arkiv Digital
10. Riksarkivet. Korsberga kyrkoarkiv, Församlingsböcker. (1941-1949) Torsten Henningsson, kvarnarbetare. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00020865_00118#?xywh=-2253%2C-116%2C12275%2C5163&cv=117