Anders Bengtsgård, Hjälm 1, Tölö Nolaåna/Månsa

Gården, 1/4 mantal crono med kvarn har legat vid bron, norr om ån sedan mitten 1600-talet troligen tidigare. Den har gått i arv i generationer från far till son alternativt far till dotter/svärson. De sista brukarna av gård och kvarn är bröderna Arvid och Erik Magnusson. Arvid ägnade sig i huvudsak åt kvarnen som mjölnare och Erik ägnade sig åt jordbruket och djuren, som tyvärr också blev hans död. Bröderna hade inga arvingar utan deras syster Lillys son Sören ärver gården och senare hans döttrar. En av döttrarna har styckat av en tomt och bor vid gården. Manhusbyggnaden är avstyckad och såld som villafastighet. Kvarnen och smedjan är bevarade med inredningen kvar sedan den var i bruk fram till 1970-talet. [Läs mer om Månsa kvarn-under arbete]. Även ett par av ekonomibyggnaderna finns kvar.

Halland blir svenskt på femtio år vid freden i Brömsebro 1645

Genom jordeboken från 1646 känner vi till hemmanet, Anders Bengtssons i Hielme, som är ett halvt Cronohemman. Läs mer om hemmanet Hjälm 1, Anders Bengtsgård År 1650 finns notering om att hemmanet ägs av wälborne (titel på adelsman) Hans Macheléer ^[1] och 1653 donerat till frälse. Hans Macheliers dör 1666 ^[2] och 1670 är hemmanet gjort till weckodagshemman under Säteriet Gåsevadholm. ^[3]
År 1688 är halva hemmanet, ¼ mtl Aug:t till N 86 och andra halvan, ¼ mtl till Qwartermäst af Köhlers på hästehemman. ^[4] och 1690 är ¼ mtl Aug;t till N: 77 och ¼ mtl Qwartermäst. Till hästehemman af Dito Herr Köhlers Comp. och bebos av Nills Andersson och Oluf Andersson. ^[5]
År 1722 är hemmanet ett Båtmanshåld af första Compagniet No 327 ^[6] och från 1726 är det ett halvt Skattehemman. ^[7][8]

Hemmanet och gårdarnas läge före laga skiftet 1890

Utdrag ur storskifteskartan från 1821, som visar var åbyggnaderna låg före laga skiftet 1890 då båda gårdarna låg vid bron, norr om ån. Markering A är åbyggnaderna till Nolaåna/Månsa och markeringen B är Tornalidens åbyggnader. Manhuset och ekonomibyggnaderna tar Nolaåna över vid laga skiftet 1890. ^[9]

Förste kände brukaren av hela hemmanet

Anders Bengtsson är förste kände brukaren av hela hemmanet. Han är född omkring 1620, var är okänt. Omkring 1649 gifter han sig med Ingeborg, född omkring 1621, var är okänt. Hennes efternamn är också okänt. De får fyra barn, dottern Kerstin Andersdotter, född 1649. Hon gifter sig omkring 1680 med Per Andersson (1647-1705) och flyttar till Voxlöv Nr 2 där hon bosätter sig och bildar familj. Sonen Nils Andersson född omkring 1650. Han gifter sig i början på 1880-talet med Inger Nilsdotter, född omkring 1651 i Hjälm 1, Fjärås. De får tillsammans sju barn, fyra söner och tre döttrar. Nils tar över bruket av gården efter fadern. Dottern Ingeborg född 1659, förblir ogift och dör omkring 1686. Även sonen Oluf född 1662, förblir ogift och dör omkring 1687. ^[10]

Två brukare av hemmanet som delas upp på två gårdar

I mantalslängden för år 1669 finns uppgift om två brukare, Anders Bengtsson med hustru och Oluff (Andersson) med hustru. ^[11] Läs mer om gården Tornaliden. I mantalslängden 1671 finns inga skattföra personer markerade för Anders Bengtsson. För Olof Andersson finns tre skattföra personer markerade, Olof, hustrun och en dräng. Brukar möjligen Oluf hela hemmanet eftersom båda namnen markerats med klammer för ½ mantal för Jellme. ^[12]
Efter Anders död omkring 1676-1679 driver hustrun Ingeborg med hjälp av sonen Nils och dottern Ingeborg gården Nolaåna.

Sonen Nils tar över bruket av gården Nolaåna/Månsa

1683 tar sonen Nils Andersson över gården, som modern efter makens död har drivit med hjälp av barnen. Nils gifter sig omkring 1683 med Inger Nilsdotter, född omkring 1651 i Hjälm 1, Fjärås, Nils Nilsgård. Läs mer om hemmanet Nils Nilsgård, Fjärås. Nils och Inger får tillsammans sju barn, fyra söner och tre döttrar.
Sonen Bengt Nilsson, född omkring 1684 tar över gården efter fadern Nils. Dottern Kerstin Nilsdotter, född 1687 gifter sig 1712 med Olof Månsson född omkring 1679 i Fälared 2, Fjärås där hon bosätter sig och bildar familj. Dottern Börta Nilsdotter (1689-1689). Sonen Per Nilsson, född 1690, förblir ogift och dör 1710. Sonen Jöns Nilsson, född 1692 gifter sig 1722 med Anna Arvidsdotter, född 1695 i Hjälmeskulla, Asslöv 9, Tölö där de bosätter sig. Äktenskapet blir barnlöst och hustrun dör där 1758. Maken Jöns dör i föräldrahemmet, Hjälm 1, Tölö år 1761. Sonen Börje Nilsson född 1694 gifter sig 1716 med Börta Helgesdotter, född 1694 i Hofgården, Asslöv 7, Tölö. De bosätter sig där och bildar familj. Börje dör 1769 och hustrun 1774. Dottern Anna Nilsdotter, född 1696 gifter sig 1726 med änklingen Anders Börjesson, född 1673 i Asslöv 4, Lassa, Tölö. De bosätter sig i Lassa där de bildar familj. ^[13]

Nils som var född omkring 1650 dör 1697-01-06. Efter hans död brukar hustrun hemmansdelen fram till omkring 1705 då sonen Bengt Nilsson tar över bruket.

Sonen Bengt Nilsson blir nästa generation på gården

Nästa generation på gården blir sonen Bengt Nilsson, född 1684, som omkring 1705 tar över gården. Han gifter sig 1712 med Elin Månsdotter, född 1689 i Fälared. De får tillsammans sex barn, sönerna Nils (1716-1717), Måns född 1725, som gifter sig 1751 med Anna Britta Jönsdotter, född 1721 i Hjälmeskulla och Nils född 1728, gift 1757 med Maret Ivarsdotter, född 1724 i Hjälm 7, Bengtsgård - [Läs mer om gården Hjälm 7, Bengtsgård, Fjärås-Under arbete.] samt döttrarna Anna, född 1713, gift 1741 med Per Persson, född 1720 i Asserdal, Petronella född 1718, gift 1751 med Sven Larsson, född 1717 i Myra och Britta, född 1722 som förblir ogift och bor kvar på gården som piga. ^[14]

Bengt Nilsson och hustrun Elin blir självägande bönder

I köpebrev den 7.9.1723, köper åbon Bengt Nilsson, 1/4 mtl kronoskatte hemman och helften av en crono skatte mjölqwarn med ett par stenar, mycket bristfällig. ^[15] [Läs mer om Månsa kvarn - under arbete]

Nästa generation på gården blir sonen Måns med familj, en sorgens tid

Bengt dör 1742, 58 år gammal. Hustrun Elin fortsätter bruka hemmanet fram till 1748 då sonen Måns, född 1725 tar över gården. Måns gifter sig 1751 med Anna Britta Jönsdotter, född 1721 i Hjälmeskulla, Nr 9 Asslöv. De får tillsammans åtta barn, fyra döttrar och fyra söner. Endast dottern Catharina, född 1752, lever till vuxen ålder. Hon blir kvar på gården som piga fram till sin död 1815. Hustrun Anna Britta dör 1763, 41 år gammal i barnsäng när det åttonde barnet, dottern Inger föds. Dottern dör efter fem dagars levnad.
År 1764 gifter änklingen Måns sig med Catharina Andersdotter, född 1736 i Hjälm 2, Erik Nilsgård, Fjärås, västra hemmansdelen. – Läs mer om Hjälm 2, Erik Nilsgård. De får tillsammans tre söner och en dotter, Andreas, född 1764, som blir sjöman och dör 1789 på sjön, Anders, (1766-1766), Beata, född 1768. och Anders född, 1773 samt dottern Beata född 1768, som gifter sig 1789 med Christian Svensson, född 1761 i Måå, No 1, Fjärås. De tar över bruket av gården. Sonen Anders född 1773 gifter sig och bor kvar i byn och tjänstgör som fjärdingsman.

Gården enligt utdrag ur bouppteckning 1754 efter Bengt Nilsson och 1781 efter Måns Bengtsson

Bouppteckning efter Bengt Nilsson 1754

Fast egendom:

En fjärdedel uti Krono Skatte hemmanet Anders Bengtsgård, köpt under warande Ektenskapet af afledne Bengt Nilsson enligt Kongl Majts Cammar Collegie Skattebref af den 7 September 1723. En Crono Skatte Miöleqwarn med ett par Stenar, mycket bristfällig, hwaraf arfwingarna äger hälften.

Djurbesättning:

En Rödblesit Ko, En Rögrimmet Ko, En blekhielmet Ko, och en Röbroket Ko, 2 små Röa Stutkalfwar, En Rögrimmet qwige kalf, mindre och en Sped kalf, 4 får och 2 lamm, En gammal swart stiernet häst och ett gammalt brunt sto, 2 små ungswin och 4 små grisar.

Gårdsredskap:

Wagn, Plog, Krok, Harf, en gammal Slede samt en Korgsläde korgsläde

ArkivDigital: Fjäre häradsrätt (N) FIIa:5 (1750-1754) Bild: 438 Sida: 831, Bengt Nilsson ^[15]

Bouppteckning efter Måns Bengtsson 1781

Fastigheter:

Fastigheten halfwa Krono Skattehemmanet Anders Bengtsgård i Hjelm med medelmåtig hus bygnad, jemte en halfpart uti en Mjölqwarn af ett par stenar i Hielms Ström.

Djurbesättning:

En Rödgrimmet Ko, En Brunsternet Ko, En Rödskiernet Ko, En Rödhielmet Qwiga, En brunstiernet Stutkalf, En Rödstiernet Stutkalf, En Svart häst, 16 år gammal, En Röd häst, 6 år gammal, tre får, två lamm och tre Ungswin.

Gårdsredskap:

En häste wagn med behöv, En gammal Kärra, en Plog med järn, två Krokar med järn, två Träharfwar, En Arbetssläde, En Kälke, En gammal Kärra, 1 Häst Ok med skacklor, Selar och tömm med betsel, en gammal Mansridsadel, en Qwins sadel och en gammal Klöfsadel. klövjesadel

ArkivDigital: Fjäre häradsrätt (N) FIIa:11 (1780-1785) Bild: 177 Sida: 325, Måns Bengtsson ^[16]

Vid jämförelse av bouppteckningarna åren 1754 och 1781 har djurbesättningen minskat från 22 till 16 kreatur.

Fjärde generationen på gården blir dotter och måg

Måns Bengtsson dör 1781 och hustrun Catharina fortsätter bruka hemmanet fram till 1789 då dottern Beata Månsdotter och hennes man Christian Svensson, född 1761 i Måå 1, Fjärås, tar över gården. De får två söner Måns född 1790 och Andreas född 1792. Beatha dör 1795 av twinsjuka endast 28 år gammal. Efter änklingsaåret gifter Christian sig med Anna Hansdotter, född 1760, okänt var. De får barnen Hans född 1797 och Beata, född 1801. ^[17]

Femte generationen blir dottern Beata och mågen Christians son Måns

År 1809 tar Christian och Beatas son Måns Christiansson, född 1790 över gård och kvarn. Han gifter sig 1810 med Inger Andersdotter, född 1789 i Gåsekulla, No 7 Tölöby. De får tillsammans barnen, Zackarias, född 1811, han är sjöfarare och gifter sig 1835 med Olena Carlsdotter, född 1811 från Asserdal dit han flyttar och blir bonde. Dottern Christiana Petronella, född 1813, gifter sig 1831 med Magnus Andreasson, född 1802 i Össlöv, Fjärås. De bosätter sig i Hjälm och blir nästa bonde på gården. Dottern Anna Beata född 1815 gifter sig 1835 med torparen och sjömannen Per Arvidsson, född 1804, Eftra, Falkenberg. De får barnen Janne Michael, född 1836 han blir sjöman och är skriven i Hjälm till 1882. Brita Albertina Persdotter, född 1844 hon gifter sig 1868 med Anders Emanuel Börjesson, född 1837 i Hjälm, Fjärås. De bosätter sig på torpet Loftet i byn. Läs mer om torpet Loftet. Inger dör 1818 i barnsbörd, 28 år gammal och Måns dör 1853. ^[18]

Sjätte generationen blir dotter Christina och mågen Magnus som köper gården

Dottern Christina Petronella Månsdotter, född 1813, gifter sig 1831 med Magnus Andreasson, född 1802 i Össlöv, Fjärås. De bosätter sig på gården och i köpebrev 1836 köper de gården och blir självägande bönder. De får tillsammans barnen Britta Albertina, född 1837, Janne Michael, född 1834, Johanna Augustina, född 1839, Johan Martin, född 1845 och Carl Oskar, född 1848, Anton Emanuel (1853-1853) och Johan Anton, född 1855. Christina Petronella dör 1873 och Magnus 1881. ^[19]

Sjunde generationen på gården blir sonen Johan Martin

Efter fadern död 1881 tar sonen Johan Martin, född 1845 och hustrun Britta Josefina Hansdotter, född 1844 i Össlöv över gården. De gifte sig 1872 och får tillsammans barnen Hilda Charlotta född 1873, gifter sig 1912 med hemmansägare Karl Gottfrid Karlsson, No 5, Asslöf, Siggagården och flyttar dit. Oskar Gottfrid, (1874-1880), Carl Julius, född 1876, flyttar 1899 till Amerika, Emma Martina, född 1878, gifter sig 1905 med sjömannen Herman Gottfrid Börjesson och flyttar till Kungsbacka, Johan Robert, född 1880, flyttar till Amerika 1903, Johan Gottfrid, född 1882 gifter sig 1914 med Ellen Josefina Larsson, född 1893 i Signekulla, Fjärås. De bosätter sig i Göteborg och Albert Maurtiz född 1884, gifter sig 1905 med Anna Olivia Livi, född 1882 i Hultabacka, Fjärås och bosätter sig på gården i Hjälm. ^[20]

Bröllopsfoto 1872, Sjömannen Johan Martin Magnusson (1845-1924) och Åbodottern Brita Josefina Hansdotter född 1844, Össlöv, Fjärås, död 1904 i Hjälm av Canser.

Gårdbon flyttar ut och sonen Martin med familj flyttar till grannhuset

Vid laga skiftet 1890 accepterade Enkan Anna Månsdotter på den andra hemmansdelen att flytta ut från gården. ^[21] Arvid har berättat att deras bostadshus, som låg vid ån intill kvarnen hade problem med att vatten från ån gick in i källaren. När enkan Anna Månsdotter med familj flyttade övertog Martin Magnusson deras åbyggnader, där bostadshuset låg längre från ån, ungefär där det ligger idag. Det berättas att Martin gick till sjöss för att tjäna pengar, som han sparade och använde för att reparera åbyggnader och kvarn, som han hade övertagit efter fadern. Dagens bostadshus byggdes 1928 av sonen Albert Mauritz. Ekonomibyggnaderna är av äldre datum.

Vid laga skiftet 1890 flyttade Anna Månsdotter med familj från ån och byggde nya åbyggnader norr om gården. Familjen Magnusson flyttade från platsen intill ån till Anna Månssons åbyggnader.

Åttonde generationen, som brukar gård och kvarn blir sonen Albert med hustru Olivia Livi

Fadern Johan Martin dör 1924 och sonen Albert Mauritz född 1884 med hustrun Anna Olivia Livi, född 1882, tar över gård och kvarn och köper gården av arvingarna. De får barnen Olof Arvid, född 1905. Han gifter sig på påskafton 1951 med Anna frideborg, född 1914 i Hjälm 2, Fjärås – [Läs mer Skräddar-Fransas - under arbete]. De bosätter sig på gården. Lilly Valborg, född 1907, som gifter sig 1930 med Anders Natanael Zachrisson, född 1904 i Gödestad 1, Fjärås och flyttar från orten. De får tillsammans en son Sören, född 1936. Sonen Erik Torild född 1910, förblir ogift och bor kvar på gården.

Familjen Albert Magnusson tar fikastund i Nolaåna. Fr vä: Alberts bror Julius, som är hemma på besök från Amerika, Olivia Livi och maken Albert Magnusson med sönerna Arvid och Erik.

Intervju med Ester där hon berättar om sin barndom och släkten

Annan dag Jul 1989 var mamma Ester på besök hos mig och min familj i Mullsjö. Ester var då 81 år. Hon hade mycket att berätta om sin bardom och släkten. Bandspelaren plockades fram och vi spelade in en halvtimmes intervju.
Det mamma berättade har jag nu skrivit ut. Ingenting är ändrat eller tillrättalagt, allt är som mamma mindes det. Smarholmen i juni 2007/Eva

Ester berättar om släkten

Min mormor var född i Össlöv. Hon kommer från Blocksläkten. Det är samma släkt som prästerna Block. Hon var väldigt duktig i sina händer. Hon fick pris i linspånad. Hon vann en väldigt vacker äkta silversked och den har jag i min vård.

Jag heter Josefina efter mormor. Så träffade hon morfar. Han hade varit sjöman. Så bodde de tillsammans i Hjälm. Dom fick barn. Låt mig nu se så att jag säger rätt. Det var Julius och John och Gottfrid och Albert och Hilda och Emma, som gifte sig med min pappa.

Om Emma och Herman

De bosatte sig i ett litet hus på Östergatan i Kungsbacka, ett hus som pappa hade reparerat. Varför han gjorde det, det vill jag gärna berätta för er. Min pappas mamma hade ju fått pappa innan de andra barnen. Så blev hon gift med en som hette Sigfrid. Med honom fick hon barnen Signe och Sigrid och Karl och Daniel. De bodde i Björsgård, men så blev det eldsvåda där och manhuset brann upp. Så såldes gården för farmor hade inte råd att bygga upp den. De flyttade först till Tölö och sedan så kom farmor till ett ställe som hette Bracka i Kungsbacka. Då var min pappa på sjön. Han var sjöman. Pappa berättade många gånger om en gång när han kom hem och skulle hälsa på. När han kom till svalen stod där en full potta. Den råkade han till att välta och då bestämde han att så här ska inte farmor få bo. Då köpte han ett litet hus på Östergatan. Dom var från Sjögården, som hade ägt det huset. Så flyttade han och farmor och barnen in där. Sedan gifte han sig med mamma. Mamma och pappa fick fem barn. Det var Hulda, sedan kom en bror som hette Henrik. Han dog. Så kom jag, så kom Karl- Gustav och så kom Elsa. Mamma dog i spanska sjukan. Hon dog 1918.

Om Herman

Pappa var mycket händig. Han försökte sig på olika saker. Han gjorde bland annat båtar. Det fanns en tid då dom flesta båtar, som låg i Kungsbackaån, var byggda av pappa. En väldigt fin båt fick kapten Hjertstedt. Till den kom det både teak och mahogny från andra länder. Det var folkvandring till vår gård för alla ville titta på den fina båten. Jag kanske borde ha börjat med att när jag föddes så sjösattes en liten motorbåt som pappa hade byggt och som fick namnet Ester.

Sedan var det så att efter Spanska sjukan så var mamma borta. Det var inte lätt för en änkeman att vara ensam med fyra barn. Då blev det så att han såg sig om efter en annan kvinna. Vi hade ju haft lite hjälp innan. Vi hade haft en gammal tant som hette Lotta Björkman. Så hade vi haft faster Signe. Men just i den vevan så öppnade dom en affär, så då kunde inte faster Signe vara kvar längre.

Då blev det så att han träffade sin kusin Hanna. Dom gifte sig så småningom och det blev två barnkullar. Då kunde faster Sigrid hjälpa till och ta hand om oss. Det var bara Elsa som inte var där.

Då bodde farmor och barnen kvar i ett rum och ett mindre kök. Så bodde vi i två rum och kök. På den tiden var det väldigt viktigt att man skulle ha ett finrum. Då tyckte jag att vi hade en så väldigt vacker grön kakelugn. I finrummet hade vi en matta från den fina affären Karl Jonssons i Göteborg. Så hade mamma en väldigt vacker byrå med en spegel. Pappa hade sin chiffonjé. När det var riktigt högtidligt så sattes den fina servisen fram på bordet, som pappa hade köpt i Japan. Senare byggdes huset om så. Det gjordes ett hål i väggen in till rummet där farmor bott. Det rummet blev Hannas och Hermans sovrum.

Mellan mamma och morbror Albert var det alltid en väldigt fin syskonkärlek. Han kom till oss med fläsk från Hjälm och vi fick stora mjölsäckar. Särskilt under första världskriget var ju detta väldigt värdefullt.

Ester i Hjälm

För min egen del var jag mycket i Hjälm. Jag var där varje skollov och varje julhelg. Min kusin illy och jag hade det väldigt bra ihop. På den tiden skickades mjölk från Hjälm till oss på Östergatan. Mjölken skickades med mjölkeköraren. På den kannan som kom till oss brukade Lilly och jag skicka brev till varandra. Det var så mycket att leka med i Hjälm. Vi hade två sjöar att bada i. Det var Stensjön och Iglatjärn. Moster Livi hade en sådan förmåga att få oss små barn att hjälpa till. Hon gjorde det på ett så trevligt sätt så att det blev så roligt. Vi fick plocka blåbär och hallon. I trädgården plockade vi också vinbär och krusbär. Vi fick också hjälpa till med korna. Vi fick valla dem och jag fick till och med försöka att mjölka dem. Arbetet blev som en lek och allting var roligt. Jag tyckte att livet lekte. Moster Livi var så snäll. Hon grälade aldrig på oss. Även när vi skräpade ner och klädde ut oss bara skrattade hon.

Hulda och Karl-Gustav var mera i Lassa hos moster Hilda. Hulda var även med i Hjälm, men jag var där mest. Jag tror att jag var moster Livis flicka.

Erik i Hjälm var nog litet avundsjuk på mig. Han brukade få en trähäst varje marknad utav morbror Albert. När jag skulle komma satte han upp sina trähästar på hyllan till den inbyggda spisen med ugn. Ester skulle inte få lov att leka med dem.

Ibland gick Lilly och Ester in till marknaden i Kungsbacka. Det fanns inga bussar eller cyklar att åka med då. Marknaden höll till i hela stan. Hästabacken var på Vallgatan. Där byttes hästar och där var ett väldans liv. I början bytte de också grisar där, men det flyttades till Östra villastaden.

När jag skulle till Hjälm skjutsade pappa mig på cykeln, oftast hämtade de mig med häst och vagn. I Hjälm byggde vi kvarnar och broar och vi lekte med vattnet. Vi fiskade och vi badade. Vi hade fått fatt på en gisten gammal eka. Den läckte in vatten och vi öste och vi öste. Då var vi ute på Iglatjärn och de stod i land och ropade till oss att ni måste komma i land för ni kan drunkna. Men hur det var så klarade vi oss. Men då hade dom varit väldigt oroliga för oss.

Till Hjälm kom det många och malde mjöl. Morbror Albert hade alltid någon till hjälp för det var ju även gården att sköta. Den som var mjölnare fick ju även hjälpa till när det var bråttom på gården.

Vattenkraften användes också till gårdens elektriska maskiner.

Maten i Hjälm

Vi fick väldigt mycket mat i Hjälm. Moster Livi var en riktig matmamma. Vi började tidigt på morgonen med frukost. Det var alltid hembakat bröd, som bakades i en inbyggd ugn. Det var stora kakor och jag kallade det brödet för karamellbröd. Det var så gott. Sedan var det elvakaffe och så var det middag. Till elvakaffet fick vi inte söta kakor utan det var vetebröd och skorpor. Till middag fick vi mycket från gården. Dom slaktade ju och dom saltade ju. Vi fick ofta kokt kött. Dom hade höns och kycklingar och vad man inte ska glömma var att de kunde fiska. Det var så mycket ål förr i Rolfsån som dom tog i stora kassar. Det var så gott med stekt ål och kokt ål. I en bäck uppe vid Blåsut fick de levande ål. Den ål som de tog nere i forsen kvävdes, när den hade kommit in i kassarna. De kunde också fiska lax i ån. Så vi hade mycket fisk. Vi åt också mycket grönsaker. De hade potatis, morötter och bönor. På den tiden konserverades inte. Det kom senare. De hade också goda färska ägg. Vi fick ägg varje dag. Till jul hade de ystegille. Då bytte de mjölk, gårdarna mellan. På så sätt hade man mycket mjölk, när man skulle ysta julosten.

Jul i Hjälm

Vi åkte till Hjälm hela familjen för att fira jul. Morbror Albert kom med fjädervagnen och Vega och hämtade oss. Då bodde vi där över natten allihop. Vi ungar fick ligga skavfötters i sängar, som man kunde dra ut. Alla vi barn låg i morfars rum uppe på andra våningen. Då var vi sju ungar och vi skrattade och vi fnissade och vi pratade. Morfar fick säga ifrån att nu ungar får ni hålla tyst. Han kunde inte sova. Men vi hade roligt. Uppe i morfars rum fanns en gammal amerikaklocka. I den hade alltid morfar en burk med lakritstabletter. Vi barn var allt där och tog för oss ibland. Vi tyckte ju att det var gott med karameller. Jag minns att det var väldigt mycket god mat och att de hade julgran. Vi barn tittade på alla de fina kulorna. Vi jämförde också var de hade mest kulor i Hjälm eller i Lassa.

Jag minns en jul när pappa kom till mig med ett paket. Det var till Hulda och mig. Vi var så nyfikna. När vi tryckte på paketet så sa det pling, pling, pling. När vi äntligen fick öppna paketet såg vi att det var ett litet leksakspiano. Det var ju väldigt roligt när vi kunde spela Gubben Noak på det.

Om Herman

Först när pappa hade lämnat sjön så jobbade pappa på ett ställe där de gjorde läskedrycker. Vi var så lyckliga när vi varit där och fått en flaska utav pappa. Den här fabriken låg i det hus som sedan blev tvättinrättning. Pappa var anställd på fabriken och även farbror Karl arbetade där tidvis. Pappa var också med och startade Kooperativa hemma i sin verkstad. Där hade även mamma sin tvättgryta i ett hörn. Då var jag två år. Sedan kommer jag ihåg när de flyttade därifrån. Jag minns när dom flyttade fotogenboden. Att dom startade Kooperativa var för att förbilliga maten. Det var inte så lätt att få pengarna att räcka till. Nu kunde de köpa in partier för billigare priser. De hade öppet på kvällarna och alla hjälptes åt.

Om leksaker

Min pappa var väldigt duktig. Han skar ut dockhuvuden i trä som han målade. Han var konstärlig. Mamma sydde kroppar och dockkläder. Dockorna var ju väldigt fina i början. Sen så blev de ju slitna och färgen var avskavd. Hulda och jag var så trötta på dessa dockor. Utanför vårt utedass var en stor stenplatta. Där slog vi i dockorna så mycket vi orkade. Då hoppades vi att få nya dockor.

Jag kommer ihåg när pappa kom från sjön en gång. Då hade han köpt så vackra syskrin till Hulda och mig och ett ännu finare till mamma. Han hade också gjort en fin vit gunghäst till Karl-Gustav. Det är bland de finaste presenter jag kan minnas att vi fått som barn. ^[22]

Nionde och sista generationen, som brukar gård- och kvarn

Fadern Albert Mauritz Magnussons dör 1943 och hans hustru Anna Olivia Livi 1960. Efter föräldrarnas död äger dödsbodelägarna gården tillsammans. Arvid och Erik fortsätter att bruka gård och kvarn fram till 1970-talet.

Äldste sonen Arvid Magnusson och Anna Franssons, född i Hjälm 2, Fjärås, bröllop påskafton 1951.

Arvids syskon Erik (1910-1989), ogift och Lilly (1907-1985) gift med Anders Zachrisson från Fjärås.

Bröderna är intresserade av modern teknik i jordbruket

Arvid vid hö- respektive sädesfläkten som underlättar arbetet med att få upp hö och neker på rännet.

Bruket av gården upphör

Erik förblir ogift och brukar tillsammans med Arvid gård och kvarn. Arvid och Anna får inga barn och 1976 dör Anna. Bröderna bor kvar på gården fram till sin död, Arvid 1985. Erik fortsätter att bruka gården och har ett fåtal djur kvar. Erik dör 1989 efter att han blivit stångad av en ko ute på åkern. Han trodde inte att det var så allvarligt och kontaktade inte sjukvården förrän det var för sent. I samband med Eriks bortgång upphör jordbruket på gården.
Systern Lilly och maken Anders Natanael Zachrisson får tillsammans en son Sören. Han har två döttrar som i slutet av 1980-talet bosätter sig med sina familjer på gården. En av döttrarna styckar av en tomt och bygger en villa och den andra dottern flyttar in i det gamla bostadshuset. Numera är den gamla tomten avstyckad och såld.

Källor:

1. Riksarkivet, Jordeböcker, Hallands län (1650) Anders Bengtsgård i Hielmem ägare Hans Machelere. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055629_00050#?xywh=905%2C1368%2C5346%2C1275&cv=49
2. Riksarkivet, Biografier. Släkten Macklier. Kommissarie Hans Makeleir. https://sok.riksarkivet.se/SBL/Presentation.aspx?id=10135
3. Riksarkivet, Jordeböcker Hallands län (1671), Anders Bengtsgård i Hielm. Sahl Hans Mackeleer.https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055635_00284#?xywh=472%2C2108%2C2628%2C914&cv=283
4. Riksarkivet, Jordeböcker Hallands län, (1688) ½ Aug.t till No 86 och ½ Qwartermäst och Köhlers på Hästehemman. Ingen not om brukare. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055637_00388#?xywh=2790%2C2798%2C2786%2C664&cv=387
5. Riksarkivet, Jordeböcker Hallands län, (1690). 1/4 mtl Aug.t. till N 77, 1/4 Qwartermäst. till hästehemman af Hr. Köhlers Comp. bebos af Nils Andersson och Oluf Andersson. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055638_01011#?xywh=290%2C901%2C3834%2C914&cv=1010
6. Riksarkivet, Jordeböcker Hallands län, (1723) Båtmanshåld af första Compagniet No 327.https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055655_00308#?xywh=2985%2C2314%2C2715%2C1049&cv=307
7. Riksarkivet, Jordeböcker Hallands län (1726) Hielm 1 Anders Bengtsgd ett halvt skattehemman enligt Kol 2, bild 11. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055656_00329#?xywh=2577%2C557%2C2845%2C1099&cv=328
8. Riksarkivet, Jordeböcker Hallands län, (1732) Hjälm 1, Anders Bengtsgård, ett halvt skattehemman.https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055657_00681#?xywh=329%2C1941%2C3722%2C1438&cv=680
9. Lantmäteriets historiska kartor, Storsskifte 1821, Tölö, Hjälm 1-3. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/M73-15:1/4c4d535f4d37332d31353a31/lms2/LMS/T%C3%B6l%C3%B6%20socken%20Hj%C3%A4lm%20nr%201-3/Storskifte%20p%C3%A5%20in%C3%A4gor
10. Elsager.se. Berndt Arne Wernerssons register Tölö. Anders Bengtsson med familj. https://elsager.se/ElsagerT%C3%B6l%C3%B6/p8a844326.html
11. Riksarkivet, Mantalslängder 1642-1820 Hallands län, (1669) Anders Bengtsson m hustru och Oluff med hustru. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006167_00015#?cv=14&xywh=2411%2C383%2C2009%2C845&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0006167%2Frange%2Fr40-1
12. Riksarkivet, Mantalslängder Hallands län (1671) Anders Bengtsgård, Anders Bengtsson, inga personer noterade och Oluff Andersson med hustru. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006169_00120#?cv=119&xywh=2366%2C691%2C2038%2C603&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0006169%2Frange%2Fr33-1
13. Elsager, Berndt Arne Wernersson registeer, Tölö. Nils Andersson med familj.https://elsager.se/ElsagerT%C3%B6l%C3%B6/p97647364.html
14. Elsager, Berndt Arne Wernersson register, Tölö. Bengt Nilsson född omkring 1684, med familj. https://elsager.se/ElsagerT%C3%B6l%C3%B6/pd07b7c37.html
15. ArkivDigital: Fjäre häradsrätt, FIIa:5 (1750-1754) Bengt Nilsson, Hjelm 1, Tölö. https://app.arkivdigital.se/volume/v156485?image=438 För att läsa bouppteckningen krävs abonnemang hos ArkivDigital.
16. ArkivDigital: Fjäre häradsrätt, FIIa:11 (1780-1785) Måns Bengtsson Hjelm 1, Tölö. https://app.arkivdigital.se/volume/v156491?image=177 För att läsa bouppteckningen krävs abonnemang hos ArkivDigital.
17. Elsager, Berndt Arne Wernersson, register Tölö. Måns Bengtsson, född 1725, Hjälm 1, Tölö med familj. https://elsager.se/ElsagerT%C3%B6l%C3%B6/p093a8eaf.html
18. Elsager, Berndt Arne Wernersson, register, Tölö. Måns Christiansson i Hjälm 1, Tölö med familj. https://elsager.se/ElsagerT%C3%B6l%C3%B6/p9c5ffc53.html
19. Elsager, Berndt Arne Wernersson, register, Tölö. Christina Petronella Månsdotter, född 1813 med familj. https://elsager.se/ElsagerT%C3%B6l%C3%B6/p8832d1cc.html
20. Elsager, Berndt Arne Wernersson, register, Tölö. Johan Martin Magnusson, född 1845 med familj. https://elsager.se/ElsagerT%C3%B6l%C3%B6/p6360305c.html
21. Lantmäteriet, Historiska kartor. Laga skifte 1890 Hjälm 1-3, Tölö är inte längre tillgänglig.Om intresse av karta och akt kontakta Lantmäteriet. https://www.lantmateriet.se/sv/kartor/vara-karttjanster/Historiska-kartor/
22. Nordieng, Eva Intervju med Ester 1989 där hon berättar om sin barndom och släkten.