ℹ️
Kvarnar
Vattnet i Rolfsån har i hundratals år använts för kvarndrift. I ett brev daterat den 7 februari 1407 gör Riddaren Abraham Brodersson på Rossared med sin styvson Riddaren Benkt Piik ett arvsskifte efter sin hustru fru Märta, Benkts mor. Abraham lämnar då bland annat "een qwärn i Hiälmeem", som en del i modersarvet.
På en karta från 1686 över delning av Skatteskogen och Rossareds skog i Fjärås finns på södra sidan av ån markerat fem kvarnar, tre väster och två öster om bron. Kvarnen närmast bron på östra sidan bör vara Lars Mats kvarn i Tölö och den andra kvarnen Sjökvarnen. I landshövdingebrev från 1712 finns det nio kvarnar i Hjälms by, varav sex i Fjärås socken och tre i Tölö socken. Samtliga kvarnar låg i åfåran från sjöns utlopp till platsen där det röda huset till höger närmast Hjälms våtmark ligger.
Kvarnarna i byn var av typen hjulkvarnar, en mer komplicerad typ med utväxling, jämfört med de tidigare skvaltkvarnarna. Skvaltkvarnen har ett horisontellt, liggande vattenhjul direkt på den horisontella axeln som driver den övre kvarnstenen kallad löparen. Vattnet som driver vattenhjulet kommer ofta genom en vattenränna från en uppdämning. [1]
Hjulkvarnen har ett stående vattenhjul utanför kvarnhuset varifrån en vertikal axel går till ett horisontellt kvarnhjul kallat gravhjul, som ligger inne i kvarnhuset. Genom utväxling förs kraften från gravhjulet via ett kugghjul, som driver en horisontell axel, som driver den övre kvarnstenen, löparen. Den nedre kvarnstenen kallas liggaren och som namnet säger, ligger den stilla vid malningen. Den stora skillnaden mellan skvaltkvarnen och hjulkvarnen är att genom utväxlingen i hjulkvarnen, kan man driva flera stenpar. För att bygga dessa kvarnar krävdes speciella kvarnbyggare. [1]
Principskiss över en skvaltkvarn och bild på en hjulkvarn i Skåne
För att beslysa skillnaden mellan skvaltkvarn och hjulkvarn lånar vi en skiss över en skvaltkvarn av Harald Nilsson från 1938 och en bild på en hjulkvarn i Stora Riseberga Husie. Användare är Sven Rosborn, eget arbete via wikimedia.
ℹ️
Hjulkvarn i Stora Riseberga Husie
ℹ️
Kvarnarna i Rolfsån från Stensjöns utlopp och västerut genom byn
År 1826 gjordes en lantmäteriförrättning för att göra en avvägning och delning av strömdraget vid Hjälm, så att de skattlagda Mjölkvarnarna skulle få sin lagliga rätt av vattentillgången. [2]. Följande nio kvarnar och det obebyggda kvarnstället ingick i förrättningen.
Kvarnarna från Stensjöns utlopp 1826
A. Sjökvarnen, under Säteriet Gåsevadholm
C. Lars Pålssons Qvarn under Hjelm 3, Tölö, Andrias Andersson
D. Lars Matts Qwarn under Hjelm 2, Tölö, Herder och Anna Lerberg Läs mer
E. No 1 Hjelm, Tölö, Måns Christjanssons och Anna Larsdotters Qwarn
F. No 4 Andrias Eriksson Qwarn, No 2 Hjelm, Fjärås Läs mer
O. Obebyggda qwarnstället, under No 2 Hjelm, Tölö tillhöriga qwarnstället, Skattefallet kalladt, tidigare under No 1 Hjelm, Fjärås. (Hjälm 2 , Tölö äger även Hjälm 1, Fjärås)
G. Frälseqvarn, No 6 Börje Anderssons Qwarn under Gåsevadholm
H. Prostinnan Holms Qwarn även kallad Mats Kruses qvarn, som arrenderas av Lars Petersson
K. Frälseqwarn af Elias Österbergs innehav under Gåsevadholm
I. Frälseqwarn af Elias Österbergs innehav, Wästra qwarnen under Gåsevadholm
Elektrifieringen i bygden, ödesdigert för kvarnverksamheten i byn
År 1918 startade Ålgårda kraftverk och bygden elektrifierades. I samband med detta sänktes vattennivån i sjön och ån och de flesta kvarnarna upphörde med sin verksamhet.
Vi följer kvarnarna, dess ägare och brukare från 1712 till dess att de upphörde med sin verksamhet.
Källor:
- Ek, Sven B. Väderkvarnar och vattenmöllor. Stockholm: Nordiska museets handlingar; 1962.
- Lantmäteriets historiska kartor. Karta över strömdraget i Hjälm 1826. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/M73-15:2/4c4d535f4d37332d31353a32/lms2/LMS/T%C3%B6l%C3%B6%20socken%20Hj%C3%A4lm%20nr%201-3/Laga%20delning
Hjälm 2, Tölö, Lars Matts kvarn
Klicka för att läsa mer.
Kvarnlägenheten Hjälm 4, Fjärås
Klicka för att läsa mer.