Nils Nilssons gård, Hjälm 1, Fjärås

Idag är det svårt att hitta spår efter det gamla Krono Skattehemmanet, Hjälm 1, Nils Nilssons gård i Fjärås från 1600-talet. Gården var det enda skattehemmanet i byn, kanske därav namnet Skattabacken *på ängen där villorna vid Gustaf Werners väg nr 1-5 ligger. Fram till början av 2000-talet låg dessa fastigheter i Tölö församling.
På storskifteskartan från 1761 ser vi att gården låg ungefär där fastigheten Gustaf Werners väg 5, den den röda fastigheten mitt i bild, liggger. Gården har under alla år legat i Fjärås socken.
Fram till 1772 var det i huvudsak bonden och rusthållaren Nils Nilsson och greve Nils Brahe d y samt häradsskrivare Lars Dragstedt med familj, som ägde och brukade hemmanet. Under tiden 1772-1899 ägde brukarna i Hjälm 2, Tölö, Lars Matsgård hemmanet. Därefter var det olika ägare under kortare perioder fram till 1923 då Gustaf Werner på Rossared köpte hemmanet. Han ägde också markerna kring gården vid Hjälmsbergsvägen, som han 1942 avstyckade och sålde till Elof och Alfhild Thölén. De övriga markerna är idag en del av bostadsområdet söder om ån.

Utdrag ur storskifteskartan från 1761. Hjälm 1, Nils Nilssons gård är den röda markeringen märkt med 1. Markeringen t v om 1:an är en gammal apel vid fägatan.^[1]

Bakom konfirmanden Lennart Ivarsson med lillasyster Berit på Skattabacken 1949, ser vi Apeln vid Nils Nilssons gårdstomt. Apeln finns fortfarande kvar vid fägatan.

Första ägarna, Skattebonden Nils Nilsson och Greve Nils Brahe d y

Genom jordeböckerna ^[2] från 1646 känner vi till gården Nils Nilssons i Hiellmem, ett helt skattehamman. Sedan 1652 är hemmanet förmedlat till 1/4-dels mantal, som Nils Nilsson äger och resterande 3/4-dels mantal äger Greve Nils Brahe d y. ^[3][4] Före 1721 fanns det på Brahes hemmansdel en kvarn på frälsegrund. ^[5][5, s.398]

Utdrag ur karta över Strömdraget i Hjälm 1826. Markering nr 5, Hjälm 1, Nils Nilsgård, Fjärås, ett obyggt kvarnställe med kvarnrättigheter, även kallat Skattefallet.^[6]

Den förste kände bonden på Hjälm 1, Nils Nilssons gård

Skattebonden Nils Nilsson, född omkring 1627 är den förste kände ägaren till hemmanet. Han gifter sig omkring 1652 med Kerstin Persdotter, född omkring 1630. De får tillsammans fyra söner och fyra döttrar. Sonen Erik Nilsson, född 1652 blir åbo i Hjälm 2, Erik Nilssons gård vid bron. Efter Kerstins död, omkring 1682 gifter Nils sig med Anna Larsdotter och de får 3 söner och 2 döttrar. Nils Nilsson brukar gården fram till omkring 1703 och bor kvar på gården till sin död 1707, 80 år gammal. ^[7]

Nils delar bruket på gården med en frälsebonde

Under åren 1668 till 1678 brukar frälsebonden Anders Börjesson, född omkring 1631 och han hustru Anna Persdotter, född omkring 1631, greve Nils Brahe:s d y gård. ^[4] År 1673 tar sonen Börge Andersson över efter fadern, som nu är en blind, gammal fattig man, som lever under sonen. ^[8]

Svåra tider för hallandsbönderna på grund av krig och elände

Fram till 1718 pågick krig mellan Sverige och Danmark, vilket drabbar de halländska bönderna hårt. Befälet krävde bönderna på skjutstjänster och trupperna behövde mat, logi och färdkost där de drog fram. Detta innebar ekonomiska problem för bönderna, som vi framför allt ser i Hjälm 1, Nils Nilssons gård, som under flera år ligger öde. ^[5][5, s.268]

Börge och svinet i Rossareds ollonskog

Frälsebonden Börge Andersson i Hjälm 1, Nils Nilssons gård försökte på sitt eget sätt att lösa sina ekonomiska problemet och få mat på bordet. Bönderna på Rossared hade sina svin gående i Rossareds ollonskog, strax söder om byn. Detta visste Börge och natten till den 13 oktober 1678 går han ut i skogen mellan Hjälm och Rossared. Här lyckas han få tag i ett svin som han tar med sig hem och slaktar. Tyvärr uppdagades detta och Börje fick kalla fötter och rymde från byn då risken för dödsstraff var stor. Han ställdes inför rätta och i hans frånvaro fick hustrun Karin företräda honom i rätten. Han dömdes till höga böter, som var omöjliga att betala. Eftersom det var första gången han stod inför rätta, slapp han dödsstraff. Börge kom inte tillbaka för att ta sitt straff. ^[9] läs mer

Nils Nilsson blir Rusthållare och har underhållsskyldighet för en ryttare

Från 1683 till 1721 är hemmanet Cavalleriets rusthåll till Fjärås Compagnie och därefter båtmanshåll. I augusti 1694 blir Nils Nilsson rusthållare i Hjälm 1 Nils Nilssons gård, Fjärås socken. Detta innebär att han är skyldig att underhålla häst, sadelmundering och ryttare med mundering. ^[7]

Ryttaren, nr 7 Jeremias Larsson Örberg med familj kommer till gården

Ryttaren nr 7 Jeremias Larsson Örberg i Fjäre Härads Kompani i Riksänkedrottningens Livregemente till häst, kommer 1693 med sin familj till gården. Jeremias Örberg, född omkring 1656, hustrun Ingeborg Andersdotter, född omkring 1664 och dottern Börta, född i Hjälm är nu skrivna på gården. Efter 1720 bor Brita och föräldrarna i en Backstuga i byn, där Ingeborg dör 1729 och Jeremias 1733. Börta gifter sig 1749 med Anders Eriksson, född 1700. Han är son till Erik Nilsson i Hjälm 2, Erik Nilsgård vid bron och således sonson till Nils Nilsson i Hjälm 1. Anders dör 1758 och Börta 1762. ^[10]

Efter att ha legat öde ett par år kommer två nya åbor till gården

År 1703 har Nils lämnat hemmanet och i jordeboken är gården öde.
Från 1704 bor och brukar Börge Larsson, och hustru Sigrid Nilsdotter från Össlöv och Nils Arfwedsson och hustrun Börta Larsdotter från Hjälmsberg, hemmanet. Börje brukar också en frälsekvarn på Hjälm 1. ^[5]. Börje dör 1717 i Hjälm och änkan Sigrid lämnar byn.
Nils och Börta har sju barn, varav två söner och en dotter lever till vuxen ålder. Sonen Lars född 1691 är 1713 rusthållare men också mjölnare i Mats Kruses kvarn, där systern Svenborg Nilsdotter bor. Efter att ha varit sjuk i två år, dör Nils 1712, 50 år gammal och Börta dör 1736. I samband med Nils sjukdom blir hemmanet öde, vilket det är fram till 1721. ^[12]

Häradsskrivare Dragstedt med familj gör entré

År 1721 köper häradsskrivare Lars Jönsson Dragstedt, född 1696 och hustrun madam Anna Bua född omkring 1692, hemmanet, som legat öde i omkring 12 år. ^[13] De gifte sig 1720 i Grimeton och har tillsammans tre söner och två döttrar. En dotter dör två år gammal. Äldst är dottern Brita, född 1721, Johannes Johan, född 1723, Anders, född 1727, han blir präst i Bollebygd och Peter (1729-1735) är ogift och dör endast 26 år gammal hemma på gården. ^[14]
Lars och Anna brukar hemmanet på frihetsår fram till 1727. Lars bygger nya åbyggnader på den gamla tomtplatsen. ^[15][^15, s.166]

Utdrag ur karta 1722 där Hjälm 1, Nils Nilssons gårds nya åbyggnader finns markerade med A. Även ett förfallet qwarnställe uti Hielms strömmen när wid gården är märkt med A.^[16]

Hallands landsbeskrivning 1729

Av den nytillträdde landshövdingen Wilhelm Bennets kartläggning av länet 1729 får man en unik bild av landsbygden och många uppslag till förbättringar av lanthushållningen. Nedan ser vi hur läget var för No 1 Hjelm, Nils Nilssons gård i Fjärås 1729.

Hallands landsbeskrivning 1729

Ett gammalt Skatte och Rusthåld som legat på ödesmåhl i 12 åhrs tid

5/8 dels mantal Skatte och 3/8 dels mantal Crono. Man betalar i ränta 13 Daler och 26 öre, lämnar i tionde 1 1/3 kappar råg, 1 skäppa blandkorn och 1 1/3 kappar hafre.

Åbo Lars Dragstedt, en hustru, 2 drängar, 2 pigor.

1 manhusb Byggning nyligen uppbygd, i godt stånd, 1 Hemblgthus, 1 Portlider samt port före, 1 qvarnställe mitt uti Hielm ström som nu är öde. Tvänne Uthus länger med plancke på den westra sidan nyligen allt upbygd ock i godt stånd.

1 kålgård med 2ne plommeträ, 3ne hassler, 1 röön, några små nyligen satte pilar utj, 2ne trähagar nyligen anlagde wäster ock öster om gården, utj hwilcka är några små aplar, päron, plommer, krekon, kersbers, rebbs=måbär, ock winbärströ, är ock den ena nyligen anlagd humblegård med pass 400 stänger, men har ingen framgång medelst det ligger högländ ock ingen skoug eller berg som lognar för winn, i den andra är en liten kryddhage, gierdsgår med grannarnes består af steen.

Åckeren består hallfwa delning af Sand litet på dels ställen mullblandat, halfva dehlning löös grund mylla ock en del litet lerblandat, är icke tillfälle med fyllning att förbättras, dikning på dels ställen behöfwes, gifver i medelmåttlig äring 2½ korn efter et.

Engen är liten dehl medellgod störste delen mager mycket tufwig och mosslupen, utom trä. Hemmanet medellgodt emot sin Ränta.

Insjön Stensiö ligger när intill ägorne, hwaruti är åtskillige slags fisk, ock är tillfälle att fiska med not som under stundom kan fås en rätt färsk fisk om Sommaren.

Del i en späd Bokeskoog wid Lyngner ock en torfmosse wed Fiärås kyrkia, hwarom warit en långsam twist ock är nu Saken hoos Hans Kongl. Maijestät.

1 betesmåse samfällt med byn till detta kan födas 4 koor i 2 månader om Sommaren.

1 litet Intak af Wtmarcken öster ut intill gierdet ock Siön Hwarutj är 2ne dammar gräfne ock 150 styck, små späda Boker ock Ecker planterade för ett åhr sedan, samt någre pilar, ask ock Biörck med ahl derutj satte betesmarckeen samfällt som är mycket liten med många berg utj.

Detta har warit gammalt Skatte och Rusthåld legat på ödesmåhl 12 åhrs tid, är af åboen Häradsskrifwaren Dragstedt på Frihet uptagit, hwilken Frihet med åhr 1728 slutades. Rentan betalas nu till Cronan. Hemmanet till Rote pr Roterat. ^[15]

Barnen Dragstedt tar över hemmanet

Lars Dragstedt dör 1748, 52 år gammal. Han är begravd i Fjärås kyrka på gången bak under läktaren. ^[17]
Efter faderns död tar ogifte sonen Johan över gården. Han är också uppbördsman i Kungsbacka stad och när han 1756 blir Rådman i Kungsbacka lämnar han halva hemmatet till systern Brita och andra halvan till åbon och skepparen Per Ahlström i Hjälm 2, Tölö, Lars Matsgård, som nu betalar för halva bemmanet. ^[15][16]

Brita gifter sig 1759 med juvelerare Karl Jonatan Brahe, född 1724 i Göteborg. De brukar sin hemmansdel, men under vissa perioder lämnar de hälften av gården till hälftenbrukare. 1771 blir Brita Dragstedt änka och 1772 säljer hon sin del av hemmanet till Per Ahlström och hustrun Inger Matsdotter, som nu äger hela hemmanet Hjälm 1, Nils Nilssons gård i Fjärås. ^[18]

Familjen Ahlström i Hjelm 2, Tölö, Lars Matsgård blir nya ägare

Skeppare Per Andersson Ahlström, född 1716 i Voxlöf, Tölö är gift med Mats Larssons dotter Inger Matsdotter, född 1703 i Hjälm 2, Lars Matsgård, Tölö. De får tillsammans en son och en dotter, som dör i späd ålder. Inger har en dotter från ett tidigare äktenskap, som också är död. Per och Inger har således inga arvingar och testamenterar Hjälm 1, Nils Nilssons gård till Ingers systerdotter Petronilla Larsdotter Juthe, född 1748 i Dannebacka, Onsala. Per dör 1775, 59 år gammal. Senare under år 1775 gifter Petronilla sig med Styrmannen Anders/Andreas Lerberg, född 1747 i Älvsåker och de blir nu ägare och brukare av hemmanet, Hjälm 1, Fjärås. ^[19]

Familjen Lerberg äger och brukar hemmanet i generationer

Familjen 1796 lämnar Andreas Lerberg hemmanet till äldste sonen Nils, född 1779, som dör redan 1800 endast 21 år gammal. Därefter delar bröderna Berndt Herder och Zackarias Lerberg bruket av gården. Zackarias Lerberg bosätter sig på gården och 1819 gifter han sig med Anna Katarina Andersdotter, född 1788 i Tölöby. De får två barn, dottern Anna Johanna, född 1819 och sonen Andreas, född 1821. Samma år förolyckas Zackarias i kvarnen, Hjälm 2, Tölö, som han brukar. Senare samma år dör dottern och året efter dör sonen. Änkan arrenderar ut gården och flyttar till Hjälm 2, Tölö. Arrendatorn med familj bosätter sig på gården Hjälm 1, Fjärås. ^[20]

Änkan Anna Katarina gifter sig och brukar åter sin hemmansdel

År 1832 möter Anna Katarina åter kärleken och gifter sig med Per Larsson, född 1791 i Myrekulla kvarn. De tar tillbaka gården och bygger nya åbyggnader på Hjälm 2, Tölö. Eftersom Hjälm 1, Fjärås ägs och brukas av både Per Larsson i Hjälm 1 och Herder Lerberg i Hjälm 2, Tölö, besiktigar man vid Laga skiftet 1840 båda gårdarnas åbyggnader. ^[21]

Gården vid Laga skiftet i Hjälm, Fjärås 1840

Utdrag ur laga skiftes kartan 1840, Fjärås. Markområdena märkta Aa och Ab tillhör Hjälm 1, Nils Nilsgård, Fjärås, efter skiftet. Före 1831 ligger åbyggnaderna, Hjälm 1 på ägolotterna nr 178 och 179. De nya åbyggnaderna, som Per Larsson bygger i början av 1830-talet ligger på ägolott nr 23, Hjälm 2, Tölö.^[22]

Besiktning av åbyggnader vid laga skiftet 1840

Nr 1 Hjelm, 2/3 mtl; Herder Lerberg, (Åbyggnaderna, Hjälm 2, Tölö)

Manbyggningen; 27 aln lång, 8½ aln bred, 5 aln hög med tegeltak; i stånd. (16,0 m lång, 5,05 m bred, 3,0 m hög)

Ladugården byggd i vinkel; inre sidor 130 aln lång, 10½ aln bred, 5 aln hög, täckt med halm i godt stånd (77,2 m lång, 6,2 m bred, 3,0 m hög)

En drängstuga; 16½ aln lång, 8 aln bred, 4½ aln hög (9,8 m lång, 4,75 m bred, 2,7 m hög) täckt med tegel, i godt stånd. Stensatt gårdsplan, Trädgård med flere fruktträd. Tvenne källare under huset.

Nr 1 Hjelm, 1/3 mtl Pehr Larsson, (Åbyggnaderna till Hjälm 1, Fjärås, på ägolott nr 23)

Manbyggningen; 28½ aln lång, 9½ aln bred, 6 aln hög, täckt med tegel, källare under huset. (17,0 m lång, 5,6 m bred, 3,6 m hög)

Norra Ladugårds Längan; 23½ aln lång, 8½ aln bred, 4 aln hög. (14,0 m lång, 5,05 m bred, 2,4 m hög)

Västra do: 30 aln lång, 10½ aln bred, 5½ aln hög. (17,8 m lång, 6,2 m bred, 3,3 m hög)

Södra do: 20 aln lång, 8½ aln bred, 4 aln hög. (11,9 m lång, 5,05 m bred, 2,4 m hög)

Alla husen täckta med tegel samt uti godt och nybyggt stånd. Stensatt Gårdsplan, Brunn i Gården, Trädgård med flera fruktträd.

Utdrag ur lantmäteriets historiska kartor och akter, Akt nr 13-FJÄ-158. Hjälms by laga skifte 1840, A A Brandberg,s 28 ^[21]

Bouppteckningen 1849 efter Per Larsson ger oss också en uppfattning om gården

Bland annat noterar vi gårdens åkdon, och större gårdsredskap samt djurbesättning.

Åkdon och större Gårdsredskap; En Chaise kärra med fotsack, En beslagen enbets Wagn med korg och säte, En gammal Åksläde med säte, två beslagna plogar och en dubbel och en enkel Arbetssläde, en arbetsvagn med träaxlar och lämmar, en arbetsvagn med järnaxlar, fyra bättre harvar och en Kvarnkärra med nybeslagna hjul och säte.

Djurbesättning; En vit häst, 20 år gammal, ett brunt Sto, 14 år gammalt, sju kor, två kvigkalvar, två grisar, första året och tio får. Änkan uppgifer att hon sålt två svinkreatur efter makens död.

ArkivDigital: Fjäre häradsrätt (N) FIIa:57 (1849) Bild:750/Sida: 129 ^[23]

Anders Berndt Arvidsson blir andra generationen ägare

Efter Per Larssons död tar Anders Berndt Arvidsson i Hjälm 2, Tölö över bruket av Anna Katarinas hemmansdel. Är 1857 flyttar Anna Katarina till No 5 Tölöby och 1858 säljer hon hemmansdelen till markarna Arvidsson, som nu äger hela hemmanet Hjelm 1, Nils Nilsgård, Fjärås. ^[24]

Tredje generationen tar över hemmanet

A B Arvidsson dör 1889. Dottern Beda Gustafva Nathalia, född 1857 och mågen Edvard Zakarias Engberg, född 1842 i Svenljunga brukar gården. De bor i Per och Anna Katarinas bostad från 1830-talet. 1887 bygger de nytt bostadshus och brygghus och 1891 ny ladugård och vagnbod. 1894 säljer änkan Anna Nora hemmanet till dottern och mågen. ^[24]

Laga skifte i Tölö 1890

Av laga skifteskartan i Tölö 1890 ser man gårdarnas och åbyggnadernas läge samt gränsen mellan Tölö och Fjärås församlingar. Söder om ån har Hjelm 2, Lars Matsgård endast ett mindre markområde där åbyggnaderna, som tillhör Tölö ligger. ^[25]

Utdrag ur laga skifteskartan i Tölö 1890. Tölö församling söder om ån, märkt B, som tillhör Hjelm 2, Lars Matsgård, åbyggnaderna från början av 1830-talet, vid markering nr 1 samt det nya bostadshuset från 1887, vid markering nr 2.^[25]

Engberg med familj och svärmor flyttar från byn

1899 flyttar familjen Engberg tillsammans med svärmodern Anna Nora Lerbrg till Varberg. Innan flytten säljer de hemmanet till handlaren på Bräckan, Per Larsson, född 1834 i Björketorp. ^[24]

Mejeristen August Larsson i Lars Matsgård, Tölö blir ny ägare

År 1900 säljer Per Larsson hemmanet till mejeristen August Larsson, född 1842 i Skövde. Han bor sedan 1882 i åbyggnaderna Hjälm 2, Lars Matsgård och arrenderar två kvarnar av Patron Vidal, Rossared. August bygger ny lada 1902. ^[24]

Mågen Arvid Kampe blir bonde

Spinnaren Arvid Kampe, född 1873 i Velinga, gifter sig 1906 med August Larssons dotter Ellen Larsson, född 1879, Dufvehed, Fjärås. I samband med vigseln flyttar de in i Hjälm 1, Fjärås, i manhuset som byggdes 1887. Arvid lämnar nu sitt kompanjonskap i Hjälmsfors Ullspinneri och 1907 köper makarna Hjälm 1, Fjärås av svärfadern. Makarna Kampe tröttnar dock på jorbrukslivet och 1911 säljer de gården till Carl Lundell och hans hustru Anna från Trollhättan. ^[24]

Lantbrukare och Egendomsmäklaren Lundell gör fastighetsaffärer i byn

Lantbrukare Carl Lundell, som också har en Egendomsagentur i Trollhättan, har andra ambitioner än att enbart driva lantbruk. Under åren 1911-1915 avstyckar de och säljer några markområden coh fastigheter i Hjälms by och en fastighet på Rygga, som tillhör Hjelm 1. ^[24]

Göteborgsfamilj blir nya ägare men bor inte i byn

År 1915 säljer Lundell resterande del av hemmanet Hjälm 1 till tandläkare John Röing och hans hustru Ellen från Göteborg. Makarna Röing är inte skrivna i byn och 1923 säljer de hemmanet till Gustaf Werner från Göteborg, som samma år köpt Rossareds Säteri. Vem/vilka som bor på gården under åren 1923 - 1941 är okänt. Åkerjorden brukas av arrendatorn på Svarthall, som var arrendegård under Rossared. ^[26]

Stenmurarna vid Hjälmsbergsvägen är resterna av de gamla åbyggnaderna, Hjelm 1, Fjärås från 1830-talet, byggda på ägorna till Hjelm 2, Tölö. Under åren 1887-1894 byggdes byggnaderna ovan. Ladugården t v i bild och brygghuset mitt i bild är numera villafastigheter. Manhusbyggnaden från 1887 t h i bild. Ladugården byggd på ägorna till Hjelm 2, Tölö. Brygghus och manhus är byggda på ägorna till Hjelm 1, Fjärås.

ℹ️

"Stenlada i Tölö och villor i Fjärås av Leif Anderson är licenserad under CC BY-NC-SA 4.0

Makarna Thölén köper fastigheterna med åbyggnaderna

Elof Thölén, född 1906 i Gödestad och Alfhild, född Zachriasson född 1906 i Älvsåker, gifter sig 1941 och i februari 1942 kommer de till Hjälm. Hushållningssällskapet, Halland, som nu äger Rossared, avstyckar 1942 fastigheterna Hjälm 1:14, där manhuset och brygghuset ligger samt Hjälm 2:9, där ladugrden finns. Elof och Alfhild köper fastigheterna och bedriver jordbruk på gården trots att det inte finns några jordbruksmarker. 1946 köper de en gård i Hjälmeskulla, kallad Kullen, där det finns jordbruksmark. Man har också dräng på gården.
Elof och Alfhild prövar olika typer av djurhållning och djuruppfödning på gården. I början av 1940-talet föder man upp kaniner, som man har ute på holmen i ån, där Nils Nilsgårds gamla kvarn låg. Problemet var att när vattennivån i ån steg drunkande kaninerna. Man hade hönsuppfödning och en äggkläckningsmaskin i ladugården, där kycklingarna kläcktes fram. På 1950-talet födde man upp både kalkoner och gäss.

Elof var aktiv i föreningslivet och anlitades också som auktionsförrättare. Han var också ansvarig utgivare och redaktör för Norra Hallands Veckoblad 1940-41, därefter återgick han till jordbruket.

I början av 1940-talet hade man sommarkoloni och senare hade man under flera år sommarbarn. Det berättas också att ungdomarna i trakten ordnade slädpartier. Man startade i Hjelmsberg och körde via Hjälm, Alslöv, Gåsevadholm och tillbaka till Hjälm, där man träffades hos Thöléns. Alfhild var jättesnäll och ställde upp så att de fick vara där och fika och umgås.

Elof dör i Hjälm 1975. Alfhild bestämmer sig för att sälja och flyttar 1977 till Kungsbacka där hon dör 1992.

Källor:

1. Lantmäteriets historiska kartor, Storskifte i Hjälm, Fjärås, 1761. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/M13-24:3/4c4d535f4d31332d32343a33/lms2/LMS/Fj%C3%A4r%C3%A5s%20socken%20Hj%C3%A4lm%20nr%201-5/Delning%20av%20in%C3%A4gor
2. Hallands län 1646-1876; Jordeböcker 1630-1750, År 1646, Nils Nilsgård, Hjälm. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055627_00142#?xywh=3362%2C2108%2C1883%2C655&cv=141
3. Hallands län 1646-1876; Jordeböcker 1630-1750, År 1653, ägare Nils Nilsson o Greve Nils Brahe d y. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055630_00027#?xywh=3153%2C2718%2C2712%2C943&cv=26
4. Nils Brahe d y. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18051
5. Landshövdingeberättelser från Hallands län, 1705-1818. Halmstad: Hallands Museiförening. (1998).
6. Lantmäteriets historiska kartor. Strömdraget i Hjälm med Kvarnar 1826. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/M73-15:2/4c4d535f4d37332d31353a32/lms2/LMS/T%C3%B6l%C3%B6%20socken%20Hj%C3%A4lm%20nr%201-3/Laga%20delning
7. Elsager, Nilsson, Anders. Släktregister, Nils Nilsson, Hjälm. https://elsager.se/ElsagerAnders/p71b76c07.html
8. Mantalslängder 1642-1820, Hallands län (1675), Börje Andersson. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006173_00139#?cv=138&xywh=2162%2C613%2C2823%2C1007
9. Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Hallandss län. EVIIAAAG:12 (1677-1681). https://app.arkivdigital.se/volume/v49433?image=66 För att läsa domen krävs abonnemang hos Arkiv Digital.
10. Elsager, Nilsson, Anders. Släktregister, Jeremias Larsson Örberg. https://elsager.se/ElsagerAnders/pf45ed008.html
11. Hallands län 1646-1876; Jordeböcker 1630-1750, År 1717, Nils Nilsgård, åbos av ingen, öde. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055653_00541#?xywh=2546%2C832%2C3297%2C1147&cv=540
12. Mantalslängder 1642-1820, Hallands län (1721), Hjälm 1, Nils Nilsgård, Öde. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0099003_00214#?cv=213&xywh=190%2C845%2C2870%2C1024
13. Mantalslängder 1642-1820, Hallands län (1722), Hjälm 1 Nils Nilsgård, Dragstedt. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006202_00183#?cv=182&xywh=158%2C461%2C2188%2C781
14. Elsager, Staffans släktregister, Familjen Lars Jönsson Dragstedt. https://elsager.se/ElsagerStaffans/pdf964c7d.html
15. Hallands Landsbeskrifning 1729. Fjärås fögderi. Halmstad: Hallands Museiförening. (1990).
16. Lantmäteriets historiska kartor, Geometrisk avmätning Fjärås, Hjälm 1-5, år 1722. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/M13-24:1/4c4d535f4d31332d32343a31/lms2/LMS/Fj%C3%A4r%C3%A5s%20socken%20Hj%C3%A4lm%20nr%201-5/Geometrisk%20avm%C3%A4tning
17. Fjärås kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, Lars Dragstedt, CI:2 (1732-1751) (bild 244,dödboken). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010427_00244#?xywh=416%2C1050%2C4465%2C1593&cv=243
18. Mantalslängder 1642-1820, Hallands län (1758),Per Alström, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006226_00467#?cv=466&xywh=568%2C1055%2C2883%2C1029
19. ArkivDigital Hallands läns landskontor t o m ca 1905 (N) EIII:50 (1776)b 7070/sid 1403. Hjälm Nils Nilssons gård, utbrukare Styrman Anders Lerberg. https://app.arkivdigital.se/volume/v98577a?image=7070,För att läsa mantalslängden krävs abonnemang hos ArkivDigital.
20. Kyrkoarkiv, Fjärås, Husförhörslängder (1821-1823) Anna Katarina Andersdotter arrenderar ut Nils Nilsgård. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010410_00060#?xywh=151%2C1851%2C3632%2C1264&cv=59
21. Lantmäteriets historiska kartor. Akt 158/Fjärås, 1:a delen. Hjälms by, laga skifte 1840, A A Brandberg. Besiktning av åbyggnaderna i Hjälm 1, Fjärås och Hjälm 2, Tölö, s 28 (20). https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/13-fj%C3%A4-158/00024ogi/lm13/REG/13-fj%C3%A4-158/Laga%20skifte
22. Lantmäteriets historiska kartor, Laga skifte i Hjälm, Fjärås 1841. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/M13-24:6/4c4d535f4d31332d32343a36/lms2/LMS/Fj%C3%A4r%C3%A5s%20socken%20Hj%C3%A4lm%20nr%201-5/Laga%20skifte
23. ArkivDigital: Fjäre häradsrätt (N) FIIa:57 (1849) Bild: 750 Sida: 129. Bouppteckning Pehr Larsson. https://app.arkivdigital.se/volume/v156537?image=750 För att läsa bouppteckningen krävs abonnemang hos ArkivDigital.
24. Inskrivningsdomarens i Hallands norra domsaga arkiv, Lagfartsböcker (1882-1936) (Band II, Blad 68. (bild 77/sid 68), Hjälm No 1, Nils Nilsgård. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002589_00077#?xywh=-245%2C29%2C3196%2C1140&cv=76
25. Lantmäteriets historiska kartor.https://www.lantmateriet.se/sv/kartor/vara-karttjanster/Historiska-kartor/
26. Inskrivningsdomaren i Hallands norra domsaga arkiv, Lagfartsböcker (1882-1936) (Band 7, Blad 69 (Bild 72/sid 68) Hjälm No 1, Nils Nilsgård.) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002594_00072#?xywh=-65%2C-94%2C2915%2C1027&cv=71