ℹ️
Erik Nilssons gård, Hjälm 2, Fjärås, Östra och Västra
Idag är det svårt att se var gårdarna Hjälm 2, Erik Nilsgård låg. I mitten av 1600-talet låg gården med kronokvarn vid bron där ”Forsstugan” ligger idag, markering "1", ovan. Den andra gården låg väster om Österbergs åbyggnader, nere vid ån, markering "2". I slutet av 1700-talet var byggnaderna i dåligt skick och krävde omfattande renoveringar. Dessa byggnader finns utmärkta på såväl storskifteskartan 1760, som laga skifteskartan 1840. Under årens lopp har hemmansdelen delats upp och flera gårdar bildades. Under första hälften av 1900-talet blev östra hemmansdelens ägor det vi idag kallar ”Fransa-Holgers” och den västra gården såldes till Bjäragården. Kvarnlägenheten, som var en egen fastighet ligger fortfarande kvar vid bron.
Halland blir svenskt på femtio år vid freden i Brömsebro 1645
Under tiden 1645 – 1695 kallas gården för Nils Ambjörnsson i Hiälmöö, ett helt kronohemman och har en Mölle. De första jordeböckerna anger inte vem/vilka som brukade gården utan endast gårdens namn, som gården fått efter en brukare. Liksom övriga hemman i byn brukas gården av två åbor bönder, som delar på hemmanet. En av dessa gårdar låg vid bron och den andra längst väster ut, vid ån. Kronokvarnen låg på hemmansdelen vid bron och brukades av Nils Ambjörnsson. [1][2][3]. I jordeboken 1653 - 1680 finns notering för både hemman och kvarn, Grefwe Nills Brahe doneradt. [2][3][4] Reduktionen och stora kommissionen grep med våldsam hand djupt in i Brahes rikedomar och när Karl XI även företog en reduktion i rådskammaren var Brahe en av de första som avlägsnades. Därefter är hemmanet under kavalleriet och olika regementen i norra Halland och var ett så kallat augment. Detta är militärt och innebär att räntan tilldelas rusthåll, vilkas stamhemman inte är tillräckligt bärkraftiga för att ensamma utgöra ett rusthållsnummer.
Från Cavalleriets augment till båtmanshåld 1722
Vid en Geometrisk Delination av byns kronohemman 1722 ändras dessa tre kronohemman från Cavalleriets augment till Båtmanshåll. Detta är också militärt och innebär att de tillsammans ansvarar för att hålla en båtsman.
År 1675 har hemmanet fått nytt namn, Hjälm 2, Erich Nilsgård efter en ny åbo/brukare på hemmansdelen vid bron.[5]
År 1722 är hemmanet förmedlat till 2/3 mtl, fördelat på de två hemmansdelarna. Det noteras bland annat följande angående hemmanet; Husen är isärbyggda så väl i Man, som Ladugården och åboerne är 1722 merendels behållne. Åboerne brukar tvänne hjulqwarnar som är skattlagda, en är Krono och den andra Frelse. [6]
Hallands landsbeskrivning 1729
Den ny tillträdde landshövdingen Wilhelm Bennet begärde att en kartläggning av länet skulle genomföras. Av denna får man en unik bild av landsbygden coh För att få en uppfattning om tillståndet i länet uppdrog den nytillträdde landshövdingen Wilhelm Bennet om att en landsbeskrivning skulle upprättas. Materialet gav en unik bild av landsbygden och många uppslag till förbättringar av lanthushållningen. Nedan ser vi hur läget var för No 2, Hjelm, Erich Nills gård 1729. [7]
Hallands landsbeskrivning 1729
Åboerna är merendels behåldne
2/3 mantal Skatte och 1/3 mantal Utsockne (frälse). Man betalar årlig ränta och Contribution om 10 Daler och 15 öre och lämnar i tionde 1 1/3 kanna råg, 5 kannor blandkorn och 2 2/3 kannor havre. Hemmanets sammanlagda avgifter är 17 Daler och 23 öre.
Två åboer; Anders Andersson och Anders Mattsson, 2 hustrur, 3 skattefria inhyse och backastugumän.
Tvenne manhus byggnader, behåldne. 1 qwarnstuga behållen. 1 portlider utan port före. Hemlighus finns inte. Tvänne uthuslänger i godt stånd. En kålhage med några körs- och krekonträ uti. Ingen trä eller humlegård. 1 liten täppa vid husen, varuti är några små körsbärsträ och 2 aplar. Gärdesgården består av sten.
Åckeren består halva delningen av sand och på en del ställen mullblandat. Halva delningen lös grund mylla och den del lerblandat. Är icke tillfälle med fyllning att förbättras, dikning på en del ställe behövs. Giver i medelmåttlig äring 2½ korn efter et.
Engen en liten del medelgod, största delen mager, mycket tuvig och mosslupen, utom trä. Hemmanet medelgodt till sin Skatt.
Betesmåsse samfällt med byn till detta kan födas 4 kor i 2 månader om sommaren. I ett litet Intag af utmarken öster ut intill gärdet och sjön varuti tvänne dammar grävne och 150 styck små späda boker och eker planterade för ett år sedan, samt några pilar, ask och björk med al deruti satte betesmarken samfällt som är mycket liten med många berg uti. Flera härligheter finns här inte.
Hemmanet är inte Stadt, Åboerne tillkomna under Indelning. En betalar till Cronan ock är till Rote per Roterat. Åboerne merendels behåldne. [7]
Hemmanet redovisas i fortsättningen utifrån brukarna Anders Andersson, Östra Hemmansdelen vid bron - Läs mer och Anders Mattsson, Västra Hemmansdelen - Läs mer från landsbeskrivningen 1729.
Källor:
- Hallands län 1646-1876; Jordeböcker 1630-1750. Nils Ambiörnsson i Hielmö. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055627_00144#?xywh=996%2C1135%2C1959%2C681&cv=143
- Jordeböcker, Hallands län (1653) Nils Ambiörnsson, Hielmö o Grefve Nils Brahe dy.(svårläst-kladdigt) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055630_00029#?xywh=1170%2C3050%2C1565%2C551&cv=28
- Jordeböcker, Hallands län, År 1660, bild 25, sid 16. Nils Ambiörnsson i Hielmö o Grefve Nils Brahe dy. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055631_00025#?xywh=3227%2C385%2C2411%2C839&cv=24
- Nils Brahe d y. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18051
- Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Hallands län, SE/RA/55203/55203.13/7 (1675) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006173_00140#?cv=139&xywh=55%2C1388%2C2438%2C870
- Lantmäteriets historiska kartor, Geometrisk avmätning Fjärås, Hjälm 1-5, år 1722. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/M13-24:1/4c4d535f4d31332d32343a31/lms2/LMS/Fj%C3%A4r%C3%A5s%20socken%20Hj%C3%A4lm%20nr%201-5/Geometrisk%20avm%C3%A4tning
- Hallands Landsbeskrifning 1729. Fjärås fögderi. Halmstad: Hallands Museiförening. (1990)