Erik Nilssons gård, Hjälm 2, Fjärås, Västra

Hjälm 2, Nils Ambjörnsgård, senare Erik Nilsgård, västra hemmansdelen, låg vid ån, längst västerut från bron räknat. I slutet av 1700-talet var åbyggnaderna i dåligt skicka och åbon flyttade tillfälligt till gården vid bron. I stället för att renovera de gamla åbyggnaderna byggde man 1797 nya åbyggnader på allmän plats, gränsande till deras ägor, vilket vi senare känner som ”Högen”. Vid laga skiftet 1840 fick åbon flytta till platsen där villan till vänster i bild ligger. Efter hemmansklyvning 1858 får åbon Anders Eriksson lämna mark och byggnader och måste åter bygga nya åbyggnader, nu intill Hjälmsberg 1, Bjäragården, där villan till vänster om Bjäragården ligger. På 1930-talet köper dottersonsonen Harald Andersson hemmansdelen av Kronan och säljer den sedan till Bjäragården.

Hjälm 2 Erik Nilssonsgd 1722 Östra och Västra hemmansdelen markerade
Utdrag ur Lantmäteriets historiska kartor år 1722, Denna hemmansdel låg till vänster på kartan, märkt B.

Hjälm 2, Nils Ambjörnssons gård, Västra Hemmansdelen

Detta hela kronohemman Nils Ambjörnssons gård känner vi till sedan mitten av 1600-talet. Läs mer. De första årens jordeböcker är något osäkra och anger vid vissa tillfällen endast namnet på gården och inte någon brukare. Under senare år anges en och vid andra år två brukare. Under senare år anges en och vid andra år två brukare. Detta kan naturligtvis bero på olika orsaker, som brist på arvtagare där den ena åbon får ta över bruket på hela hemmanet i avvaktan på att ny åbo tillträder. Under åren 1653-1680 är Greve Nils Brahe ägare av hemmanet. [1][2][3][4]

De första brukarna på Västra hemmansdelen

I 1662 års mantalslängd finns en åbo registrerad för hela hemmanet Nils Ambjörnssons gård vid namn Olof Larsson, född omkring 1615 och hustru. De har tre söner, Nils Olofsson (1660 - 1692) och Olof Olofsson (1669 - 1697) samt Anders Olsson (1699 - 1723). Anders gifter sig och flyttar till Sundstorp. [5][6][7]
År 1675 delar Olof bruket av hemmanet med Erik Nilsson på östra hemmansdelen vid bron. [6]

Efter faderns död 1686, tar sonen Nils över bruket på hemmanet Hjälm, Nils Ambjörnssons gård. Nils gifter sig omkring 1683 med Anna Larsdotter (1657 - 1727). De får tre barn, där vi endast hittar en dotter Rangla Nilsdotter (1684-1695). Nils dör 1692 endast 32 år gammal. Brodern Olof tar då över åboskapet tillsammans med hustrun Ingegerd Bengtsdotter född omkring 1668 i Kronogården, Sundstorp 2. De får två söner varav en dör i späd ålder och den andra sonen Nils född 1696 är bara ett halvår när fadern Olof, 1697 dör endast 28 år gammal. Inga arvingar finns som kan ta över gården, som familjen brukat under åren 1661 till 1697. [7][8]

Olofs änkan med ny man tar över åboskapet 1697 och hemmanet går ur släkten

Olofs änka Ingegerd Bengtsdotter gifter om sig 1698 med Lars Svensson född omkring 1674 i Hjälm nr 7, Bengtsgård, Läs mer -Bengtsgård - under arbete, närmsta granne till västra hemmansdelen. Lars och Ingegerd får tillsammans fem barn, tre söner och två döttrar. Endast en son och en dotter lever till vuxen ålder. [9] Sonen Bengt Larsson född 1709 gifter sig 1735 med dottern Anna Maria Andersdotter född 1715 i Hjälm 1, Anders Bengts gård, Tölö, som vi idag kallar Tornaliden, där han blir åbo. Läs mer - Tornaliden-under arbete.

Första generation i nya släkten blir dottern och mågen, som tar över hemmanet

Dottern Olufa Larsdotter född 1703 stannar kvar på gården och gifter sig 1724 med Anders Matsson född 1698 i Hjelmsberg, Läs mer-Bergagården-under arbete, som nu blir åbo på hemmanet. De får tillsammans sju barn, fyra söner och tre döttrar, vilka samtliga lever till vuxen ålder. [10] Enligt landsbeskrivningen 1729 brukar de en frälsekvarn. Läs mer [11][11, s.168]

Sonen Mats Andersson tar över åboskapet

Under åren 1766 – 1792 brukar sonen Mats hemmanet. Han gifter sig 1766 med Olena Larsdotter, född 1742 i Össlöv. De får tillsammans elva barn, fem söner och sex döttrar. Fyra söner, varav ett tvillingpar och en dotter dör som barn. Sonen Lars född 1770 tar senare över hemmanet. Dottern Brita- Maja född 1774 gifter sig med sjömannen Jöns Andersson och de flyttar in i en stuga på den samfällda marken, senare kallad torpet Loftet. Läs mer. Döttrarna Anna Stina, född 1776 flyttar till Veddige, Johanna Beata, född 1778 gifter sig till Strand i Fjärås och Maja Lena, född 1780 förblir ogift och jobbar som piga och Anna Olena, född 1784 gifte sig 1810 också till Strand. [12]

Åbyggnaderna är i dåligt skick och Mats flyttar med familjen till gården vid bron.

År 1792 står Mats i husförhörslängden som gårdbo till Erik Grundberg, Östra hemmansdelen vid bron, vilket innebär att de bor på samma gård. Efter Mats död 1792 fortsätter änkan att stå för gården fram till 1796 då sonen Lars, född 1770 tar över hemmanet. [13]

Gården vid Mats död enligt bouppteckningen

Av bouppteckningen får vi en bild av gården där förutom inventarier, gångkläder och handredskap finns följande vid Mats död:

Kreatur: 1 st brun häst, 12 år gammal, 1 st rött sto, 7 år gammal, 1 st rödhjelmet Ko och 1 st röd ko, 1 st vit qviga, 6 får, 1 st sugga och 2 st ungswin.

Gårdsredskap: 1 st wagn med hjul, gjöbotten - gödselbotten= brädhäck för gödselkörning 1 st plog med järn, 1 st krok med järn, 1 st järnharv, 2 st träharvar, höbår - kottkärra av trä använd ör transport av hö till stackar eller hässjor.

Utsäde: 2 tunnor Råg, 4 tunnor Korn och 1 tunna havre.

Gäld och skuld: Innestående Kronoskatter för åren 1790, 1791 och 1792 samt Frälseskatten för kwarnen till Gåsevadholm.

Anm: Har man innehållit skatterna på grund av att åbyggnaderna och frälsekvarnen varit i så dåligt skicka att de varit obrukbara. Familjen flyttar från gårdens åbyggnader 1792.

Källa: Fjäre häradsrätt (N) FIIa:14 (1795-1799) Bild: 60 Sida: 111 [14]

Husesyn av åbyggnaderna liksom Gåsevadholms frälsekvarn, som de brukar, skall ske.

Kronan begär husesyn av åbyggnaderna

På uppdrag av Krono befallningsmannen Carl H Baggen genomfördes 1794 husesyn av Åbyggnaderna som visar följande:

Åbyggnaderna bestod då av Manhus, 10 alnar långt och 9 alnar brett. I östra ändan av manhuset fanns ett härberge hus, 9 alnar långt och lika brett, som nyligen är uppsatt, men saknar brädfordring, panel och golv och tegel på taket krävs. I västra ändan av manhuset finns också ett härberge där taket är alldeles förfallet. På Lillstuga är södra väggen multen och det behöver sättas in tre ståckar. Taket alldeles odugeligt.

Laduhusen består av Fähus, Foderladan, Logen samt Stall vilka hus till såväl väggar som tak behöver följande reparationer.

Fähuset bör hjälpas med Jursinnrede

Foderladan, uti någorlunda stånd

Logen äfwen i stånd. Foringen å wästra sidan gå.

Stallet någorlunda i stånd äfven som med vagnbod och svinhåll

Ladan alldeles förfallen och behöver upphjälpas och med stolpar

Brygghus och Hugghus under ett tak är förfallet.

Den totala kostnaden för reparationerna på åbyggnaderna beräknas till 100 RB 12.

Källa: Fjäre häradsrätt FIIa:14 (1795 - 1799) bild 55/sid 101 [15]

Husesyn av Frälsekvarn under Gåsevadholm

År 1794 begärde Högvälborna Fru Friherrinnan Sara Ahlströmer Laga Husesyn på Frälseqvarnen Hjelm, vilken avledna Hammansåboen Mats Andersson under Rådig Rätt innehaft och nyttjat.

Vid förrättningen befants på denna Qwarn följande Bristfälligheter:

Själva Qwarnen är uti någorlunda Stånd, men behöver följande reparationer:

WattenHjulet är odugeligt

Ett nytt upplag till Brohuset Hwarpå WattenHjulet ligger krävs,

En ny Hobotten, Ny forning omkring Qwarnhuset behövs,

Qwarnstallet så till wäggar som Tak alldeles nedruttet och förfallet.

Totala kostnaden för renovering av kvarnen beräknas till 30 RB, 20.

I bouppteckningen efter Mats Andersson finns uppgift om att han är skyldig Frälseskatt, 22 Rd, för qwarnen till Gåsevadholm.

Källa: Fjäre häradsrätt (N) FIIa:14 (1795 - 1799) Bild: 59 Sida: 109 [16]

Hjelm 2 W, Gårdstomt, Åbyggnader, Landgång, Frälsekvarn vid ån samt nya åbyggnader på Högen
Utdrag ur laga skifteskartan 1841. Ägofigurerna 1-3 är Hjälm 2 Westras gårdstomt och åbyggnader. Frälsekvarnen mitt ute i strömmen, nr 10 med landgång, som man brukade. I nedre högra hörnet är åbyggnaderna på Högen vid fägatan, som man flyttade till omkring 1797.
Rester efter landgång till Gåsevadholms frälsekvarn på holmen
Rester av landgången till Gåsevadholms frälsekvarn på holmen, mitt ute i strömmen, som Hjälm 2, Westra hemmansdelen brukar i slutet av 1790-talet.
ℹ️
"Rester av landgång till holmen" av Leif Andersson är licenserad under CC BY-NC-SA 4.0

Sonen Lars Matsson tar över åboskapet efter fadern

Reparationerna av åbyggnaderna på den västra hemmansdelen är omfattande, liksom av frälsekvarnen som de brukar. Familjen bor på gården i Hjälm 2, vid bron. Här möter Lars kärleken och 1794 gifter han sig med Anna Maria Nilsdotter, född 1769 på östra hemmansdelen vid bron. De får åtta barn, två söner och sex döttrar, varav en son och fyra döttrar dör som barn. Maja-Lena född 1797 gifter sig med drängen Johannes Andersson född 1802 i Idala och de flyttar från byn, Anna-Stina född 1801 gift med åbosonen Johannes Andersson född 1806 i Allatorp blir torpare i byn. Läs mer. Johannes född 1804 gift I med Maria Sophia Löfgren (1800-1834) född i Fröjered, bosatt i Hjälm. Gift II med pigan i Hjälm, Kristina Andersdotter född 1816 okänt var, de flyttar 1856 till Gäddevik i Fjärås. [17]

Lars med familj flyttar till åbyggnader vid fägatan norr om Hjälm 3, Bergagården

Istället för att renovera åbyggnaderna väster om byn, flyttar Lars med familj från hemmansdelen vid bron till åbyggnader, som är uppförda på allmän plats gränsande till deras ägor vid fägatan, senare kallat Högen Läs mer. 1808 lämnar Lars av okänd anledning åboskapet på gården, endast 38 år gammal. Familj bor kvar på Högen eftersom gården nu är Utbruk, vilket innebär att den brukas av någon som inte bor på gården.

Stugan Högen vid fägatan som blev nya åbyggnader till västra hemmansdelen
Stugan Högen vid fägatan, som åbon i Hjälm 2, Erik Nilsgård, västra hemmansdelen byggde i slutet av 1700-talet. På motstående sida av fägatan, där jordkällaren ligger, låg ekonomibyggnaden. Se nästa foto.
ℹ️
"Stugan Högen vid fägatan" av Leif Andersson är licenserad under CC BY-NC-SA 4.0
Fägatan där ekonomibyggnaden på Högen låg
Väster om fägatan där ekonomibyggnaden/ladan till Erik Nilsgård, Hjälm 2, västra gården kan ha legat. Manhuset ligger i förgrunden på östra sida om fägatan, se föregående foto.
ℹ️
"Platsen för ekonomibyggnaden/ladan" av Berit Andersson är licenserad under CC BY-NC-SA 4.0

Utbrukare tar över driften av gården

Under åren 1808 – 1823 tar Elias Jönsson Österberg, ingift åbo på granngården, Hjälm 7, Bengtsgård, över gården, som Utbruk. Detta innebär att han brukar hemmanet, men bor inte på gården. [18] Under åren 1824-1825 tar Johannes Larsson, son till Lars Matsson över åboskapet. År 1826 lämnar han gården och åbon Andreas Eriksson i Hjälm 2, vid bron tar över bruket och brukar nu hela hemmanet. [19]

Lars Matsson skaffar sig ett Undantag på den samfällda marken

År 1829 skaffar sig Lars med familj en undantagsstuga på den samfällda marken söder om byn. Läa mer. 1830 flyttar den nya åbon, Anders Eriksson med familj in på Högen. [20]

Socken Skomakare från torpet Loftet blir åbo

År 1829 blir sockenskomakaren Anders Eriksson, född 1796, åbo på västra hemmansdelen, 1/6 dels mantal krono hemman. Anders Eriksson kommer från torpet Loftet, -Läs mer på den samfällda marken, söder om byn. Han är gift med Mariana Svensdotter född 1799 i Össlöv. Anders och Mariana får tillsammans tre döttrar, varav en dör i späd ålder. Anna Kristina född 1826 blir hemmadotter men dör 1854 endast 27 år gammal. Johanna Sofia född 1830 gifter sig 1857 med Anders Svensson född 1833 i Hjälm och de driver tillsammans hemmanet efter hennes far. [20]

Anders hjälper försvarslös grannson från fängelse i Varberg

Under åren 1839/1840 är det problem på den östra hemmansdelen i Hjälm 2, vid bron. Sonen på stället, Carl Peter Grundberg, som då var åbo för 1/12 mtl, var straffad för stöld och moderns ofredande. 1840 häktades han för slagsmål och därvid begagnad kniv. Vid rannsakningen kunde han inte fällas i brist på bevis. Han blev dock förpassad såsom försvarslös till Warbergs Häradshäkte. Han finns dock inte i några handlingar hos Häradshäktet. [21] Däremot finns han som dräng hos Anders Ericsson. [22] Är det möjligen så att Grundberg lämnat sin 1/12-dels mantal till Anders Eriksson i utbyte mot en drängplats för att slippa bli förpassad till Häradshäktet i Varberg? Det finns utslag i jordeböckerna från Kungl. Kammarkollegiet om besittningsrätt för 1/12 dels mtl i Hjälm 2, Erik Nilsgård för åren 1839 och 1840. Uppgift om vem som fått denna besittningsrätt saknas. [23]

Laga skifte 1840

Inga åbyggnader men ändå utflyttningsskyldighet.

I samband med besiktning av åbyggnaderna anmärktes att Anders Ericssons hus egentligen inte tillhör hemmanet utan är en från hemmanet avskild åbyggnad, på allmän plats uppförd. Anders Ericsson upplyser då att han för sin ägande hemmansandel där uti såsom sin egen egendom bor och inbärgar sin gröda och att byggnaderna är belägna i samband med en del av hemmanets inägor.

Besiktningen vid laga skiftet framkommer följande:

Manbyggning; 27 aln lång, 8 aln bred, 5½ aln hög. Täckt med Tegel. I hjelpligt stånd.

En ladugårdslänga; 19 ¼ aln lång, 8 aln bred, 1½ a 3 aln hög, Täckt med halm I sämre stånd. Källare under ladugården.

Trädgård med några unga fruktträd.

Utflyttningsskyldighet

Vid skiftet får Anders Ericsson skyldighet att avflytta 1100 alnar med flyttningskostnad 110 Rd Sk Banco, med egen andel inberäknad och föreslås utav allmänna medel 45 Rd, som övriga åbor i byn. [24]

Tvist med Grosshandlare C G Kjellberg, Rossared.

Vid laga skiftet omnämns en tvist mellan Anders Ericsson och herr Grosshandlaren C F Kjellberg, som avstår den senare företrädes rätt till omtvistade Tolftedels mantal, men lämnar oavgjorde (som inte kan avstås, omistlig) rätta besittningsrätten af det Tolftedels mantalet, hvilket Anders Ericsson af Grundberg sig förvärvat – utgörande 2 ne Tolftedelar tillsammans ett sjettedels mantalet uti No 2 Hjelm, som Anders Ericsson nu innehafer.

Detta är det tolftedels mantalet i hemmansdelen vid bron, som Carl Grundberg tydligen lämnat till Anders Eriksson för att slippa fängelsevistelsen i Varberg, som försvarslös. Denna del skulle ha ingått i Kjellbergs köp 1831 av 1/6 dels mantal i Hjälm 2, vid bron. [24]

Vid skiftet måste Anders Eriksson flytta från de gamla åbyggnaderna

De åbyggnader som besiktigas vid skiftet bör vara Högen, där Anders Eriksson bor och där hemmanets åbo har bott sedan slutet av 1700-talet. De gamla åbyggnaderna väster om byn vid ån, som 1794 besiktigades och det krävdes omfattande reparationer på, finns troligen inte kvar.
Vid laga skiftet 1840 måste Anders flytta från sina åbyggnader, som är på Högen. Han bygger då nya åbyggnader till vänster om nuvarande Hjälmsberg nr 1, Bjäragården. Utflyttning till nya tomtplatsen skulle vara avslutad inom tre år efter skiftet. Därför bör Anders Eriksson ha flyttat från Högen under första hälften av 1840-talet. [24]

Anders Eriksson får lämna ifrån sig ägor till Carl-Magnus Andersson

År 1858 företer Carl-Magnus Andersson en dom från Kungl. Majts av den 10 juli 1858 enligt vilket han blivit tillerkänd åborätt till hälften av det 1/6-dels mantal Krono i Hjälm 2, som Anders Ericsson förut innehaft.
Vid lantmäteriförrättningen 1860 erhåller Carl Magnus Andersson den östra delen av hemmanet där Anders Eriksson har sina åbyggnader, som han byggde vid laga skiftet 1840. Anders får nu bygga nya åbyggnader på sin västra hemmansdel, som ligger väster om Carl-Magnus och granne med Hjälmsberg, Bjäragården. Anders brukar hemmanet till sin död 1865. [25]

Anders Erikssons nya åbyggnader från omkring 1860
Hjälm 2, Erik Nilsgård, västra gården, kallad ”Liens” låg mellan sluttningsvillan till vänster och Bjäragårdens lada till höger i bild. Åbyggnaderna, som han fick lämna till Carl-Magnus låg till vänster i bild, ungefär där sluttningsvillan ligger.

Dottern Johanna Sofia och mågen Anders Gustaf Svensson tar över åboskapet

År 1857 gifter dottern Johanna Sofia, född 1830 sig med Anders Gustaf Svensson, född 1833 i Hjälm. De får tillsammans en son Anders Peter Andersson, född 1858, som 1882 gifter sig med Beda Augusta Karlsdotter från Hjälm nr 7, Sjöas. Läs mer - Sjöas-under arbete. De får tillsammans en son, Harald Anselm Andersson, född 1882 i Hjälm 2. [26]

Amerikasonen friköper hemmanet från Kronan och säljer vidare till grannen

Vid sin död 1935 arrenderar Anders Peter Andersson 1/12 dels mantal i No 2 Hjälm. Sonen Harald Anshelm Andersson, som är bosatt i Amerika sedan 1900, köper den 20 maj 1937 hemmansdelen av Kungl. Maj:t och Kronan. I lagfartsboken har fastigheten sedan hemmansklyvningen 1860, beteckningen Hjälm 2:6. När köpet är klart, säljer Harald fastigheten vidare till grannen Johan Alfred Olsson i Hjälmsberg 1, Bjäragården. [27]

Amerikabesök i Hjälm på 1950-talet

Anders Erikssons dottersonson, Harald Anselm Andersson med hustru är hemma på besök för att hälsa på släkten i sina hemtrakter.

Harald Andersson är hemma från Amerika för att hälsa på släkten
Från vänster Ellen Johansson, kusin Harald Andersson från Amerika uppväxt till "Liens", Ellens man Hugo och Haralds fru, på Sjöängen vid Stensjön där Ellen och Haralds mödrar är födda. I bakgrunden till höger om busken skymtar vi Svarthall.


Källor:

  1. Hallands län 1646-1876; Jordeböcker 1630-1750. (1646) Nils Ambiörnsson i Hielmö. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055627_00144#?xywh=996%2C1135%2C1959%2C681&cv=143
  2. Jordeböcker, Hallands län (1653) Nils Ambiörnsson, Hielmö o Grefve Nils Brahe dy.https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055630_00029#?xywh=1170%2C3050%2C1565%2C551&cv=28
  3. Jordeböcker, Hallands län, År 1660, bild 25, sid 16. Nils Ambiörnsson i Hielmö o Grefve Nils Brahe dy. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055631_00025#?xywh=3227%2C385%2C2411%2C839&cv=24
  4. Nils Brahe d y. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18051
  5. Mantalslängder 1642-1820, Hallands län,år 1662, bild 10. Olof Larsson i Hiälm. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006165_00010#?cv=9&xywh=892%2C1587%2C1722%2C286
  6. Mantalslängder 1642-1820, Hallands län, SE/RA/55203/55203.13/7 (1675) Olof Larsson och Erik Nilsson. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006173_00140#?cv=139&xywh=55%2C1388%2C2438%2C870
  7. Elsager Staffans släktregister, Olof Larsson m fam.(1615-1686). https://elsager.se/ElsagerStaffans/p925deb9f.html
  8. Elsager Staffans släktregister, Nils Olofsson m fam. https://elsager.se/ElsagerStaffans/p607c9614.html
  9. Elsager Staffans släktregister, Lars Svensson (1674-1743). https://elsager.se/ElsagerStaffans/pbc2ca126.html
  10. Elsager Staffans släktregister, Anders Matsson m fam. https://elsager.se/ElsagerStaffans/p0b869e48.html
  11. Hallands Landsbeskrifning 1729. Fjärås fögderi. Halmstad: Hallands Museiförening. (1990)
  12. Fjärås kyrkoarkiv, husförhörslängder, AI:1, bild 131, Mats Andersson m fam. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010399_00131#?xywh=1739%2C793%2C1940%2C675&cv=130
  13. Fjärås kyrkoarkiv, husförhörslängder, AI:3, bild 376/sid 74 (1796) Lars Mattsson m fam. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010401_00376#?xywh=2897%2C1428%2C3117%2C1099&cv=375
  14. ArkivDigigal:Fjäre häradsrätt (N) FIIa:14 (1795-1799) bild 60/sid 111, Bou Mats Andersson, 1792. https://app.arkivdigital.se/volume/v156494?image=60 För att läsa bouppteckningen krävs abonnemang hos ArkivDigital
  15. ArkivDigital:Fjäre häradsrätt (N) FIIa:14 (1795-1799),b55/s101. husesyn åbyggnader. https://app.arkivdigital.se/volume/v156494?image=55 För att läsa husesynsanteckningarna krävs abonnemang hos ArkivDigital
  16. ArkivDigital:Fjäre häradsrätt (N) FIIa:14 /1795-1799, b59/s109 husesyn frälsekvarn. https://app.arkivdigital.se/volume/v156494?image=59 För att läsa huseynsprotokollet frälsekvarnen krävs abonnemang hos ArkivDigital
  17. Elsager, Staffans släktregister, Lars Matsson m fam. https://elsager.se/ElsagerStaffans/pabee095f.html
  18. Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Hallands län, SE/RA/55203/55203.13/101 (1809) Utbrukare Elias Jönsson. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006263_00629#?cv=628&xywh=187%2C1680%2C4117%2C1469
  19. Fjärås kyrkoarkiv, AI:14 (1825-1829), Johannes Larsson o Andreas Eriksson. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010412_00028#?xywh=2968%2C2453%2C2426%2C855&cv=27
  20. Fjärås kyrkoarkiv, husförhörslängder, AI:15 (1829-1834), Lars Matsson undantag, åbo Anders Eriksson. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010413_00030#?xywh=601%2C1293%2C2419%2C852&cv=29
  21. ArkivDigital: Fjäre häradshäkte Ö:1 (1840-1853) bild 170 Carl-Peter Grundberg. https://app.arkivdigital.se/volume/v480123?image=170 För att läsa häktesnoteringarna krävs abonnemang hos ArkivDigital.
  22. Fjärås kyrkoarkiv, husförhörslängder, AI:16, (1834-1841) Carl P Grundberg, Anders Eriksson. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010414_00033#?xywh=-550%2C469%2C8633%2C3003&cv=32
  23. ArkivDigital: Jordeböcker Hallands län 1646-1876 (N) 157 (1825) Bild: 2420 Sida: 968, Hjelm 2, Erik Nilsgård. https://app.arkivdigital.se/volume/v1006836?image=2420 För att läsa uppgifterna krävs abonnemang hos ArkivDigital.
  24. Lantmäteriets historiska kartor. Akt 158/Fjärås, 1:a delen. Hjälms by, laga skifte 1840, A A Brandberg. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/13-fj%C3%A4-158/00024ogi/lm13/REG/13-fj%C3%A4-158/Laga%20skifte
  25. Lantmäteriets historiska kartor. Hemmansklyvning 1861, akt nr 13-fjä-173, Hjelm Nr 2, lantmätare H B A Hansson. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/13-fj%C3%A4-173/00024oi6/lm13/REG/13-fj%C3%A4-173/Hemmansklyvning
  26. Elsager, Staffans släktregister, Johanna Sofia Andersdotter m fam. https://elsager.se/ElsagerStaffans/pec1e50d6.html
  27. Inskrivningsdomarens i Hallands norra domsaga arkiv, Lagfartsböcker, SE/HLA/1340112/C/C I/7 (1912-1948). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002594_00085#?xywh=15%2C682%2C3252%2C1160&cv=84