Välkommen till en tidsresa i Hjälm med omnejd

Hur gammal är byn?

1 700 miljoner år sedan – 13 000 f Kr

I vårt arbete har vi försökt förstå hur byn har blivit till och varför den ser ut som den gör. Byn ligger vid Stensjön, som ligger mellan Gluperedberget, som stupar ner i sjön öster om Pålsabacken och Brattabjärs, åsen som går från byn söderut. Man anser att större delen av berggrunden i västsverige började bildas för 1 700 miljoner år sedan då huvuddelen av gnejsen bildades. [1]

Gluperedsberget, som på norra sidan av Stensjön, stupar ner i sjön.
Gluperedsberget som stupar ner i Stensjön.
ℹ️
"Gluperedsberget vid Stensjön" av Leif Andersson är licenserad under CC BY-NC-SA 4.0
Berget <em>Brattabjär</em> som sträcker sig från Hjälm och söderut genom Rossaredsskogen
Berget Brattabjär, som sträcker sig från Hjälm, söder ut genom Rossaredsskogen. I förgrunden våtmarken väster om byn.
ℹ️
"Berget Brattabjär" av Leif Andersson är licenserad under CC BY-NC-SA 4.0

I samband med isens framfart och avsmältning förde den med sig isälvsavlagringar i form av morän och stenblock. Den mest kända är Göteborgsmoränen, som går genom byn. [2] Stora stenar, så kallade Flyttblock, som har lämnats kvar i byn när inlandsisen smälte, hittar vi på flera ställen både ovan och under jord i byn. [2]

Flyttblock vid Hjälms Kvarnväg o Dahlmans väg
Flyttblock från istiden vid fägatan, och korsningen Hjälms Kvarnväg och Dahlmans väg.
ℹ️
"Flyttblock vid fägatan" av Leif Andersson är licenserad under CC BY-NC-SA 4.0

I takt med att inlandsisen smälter och drar sig tillbaka etablerar sig växter och djur snabbt i de isfria områdena. Först köldtåliga arter och sedan mer värmekrävande arter. För cirka 6000 till 7000 år sedan var sommartemperaturen ett par grader högre än idag och södra Sverige täcktes i stor utsträckning av ädellövskog. Därefter sjönk temperaturen och barrskogen bredde ut sig på bekostnad av ädellövskogen. [3]

De första hjälmborna gör entré i byn

Stenåldern - 13 000 f Kr – 1 700 f Kr

Mellan Rossaredsvägen till vänster i bild och byns bad-o båtplats och midsommaräng har man funnit spår efter en boplats från Stenåldern
Flygfoto över åmynningen och dagens bad- och båtplats där förr en strandbunden boplats från stenåldern låg.
ℹ️
"Boplats från Stenåldern" av Sune Börjesson är licenserad under CC BY-NC-SA 4.0

För cirka 10 000 år sedan hade strandlinjen dragit sig tillbaka från större delen av byn.

På båda sidor om sjöns utlopp i Rolfsån har man hittat spår av stenåldersbosättningar, dock med okända utsträckningar. En boplats har man hittat vid Hällsingsjövägen, väster om Tornaliden [4] och en vid norra stranden, Pålsabacken. På Pålsabacken har man hittat föremål dels i en gammal grustäkt och dels i schaktmassorna vid byggnationen av fritidshusbebyggelsen i mitten av 1960-talet. En del av föremålen har skänkts av Gunnar Lundell, Lekevallen, Fjärås och finns i Fjärås Hembygdsgilles museum. [5]

På södra sidan där dagens bad- och båtplats ligger har man hittat en fornlämning i form av en boplats, som sträckte sig utmed stranden över midsommarängen och upp mot Rossaredsvägen. [6] Troligen har denna bosättning sträckt sig från stranden upp i sluttningen mot Brattabjärs och västerut mot Hjälmsbergsvägen. Österut mot Rossared, mellan Utsikten och Dukared har man också hittar fornlämningar efter en boplats. [7]

De första stenåldersmännskorna var säsongsboende och flyttade runt mellan olika boplatser när årstiderna växlade. Boplatserna var ofta strandbundna och de levde på jakt, fiske samt bär och örter. I grannbyn, Gödestad finns rester av två gravar från Stenåldern. [8]

Brons- o Järnåldern 1700 f Kr – 1050 e Kr

Hallandsleden, som följer den gamla forntidsvägen, [9] följer Göteborgsmoränen, som bildades när inlandsisen avsmälte och som går genom byn. Söderut finns begravningsplatser i form av bronsåldersrösen [10] och gravfält från järnåldern. Detta vittnar om att det har bott människor i byn även under dessa perioder. Under senare delen av järnåldern, från omkring 800 e Kr var Vikingarna verksamma. Ortnamnsforskare tror att namnet Hjälm kan vara från den tiden och kan tolkas som ”hjälmliknande terrängformation". Se foto över berget Brattabjär ovan. [11]

Nyare tiden: 1 500 e Kr – 1776

Lygnerns avrinning genom Stensjön och Rolfsån har använts för flottning av virke och annat trämaterial från de östra skogsområdena ut till havet där skutorna väntade på att föra godset vidare ut i världen. [12] Läs mer-Flottning

Genom jordeböcker, [13] och mantalslängder [14] följer vi byn och dess invånare från 1645 fram till början av 1800-talet. Vem ägde gårdar, kvarnar och annan verksamhet och vem brukade dem? Var det folk som var födda i byn eller inflyttade? Genom kyrkoböckerna följer vi familjerna samt förändringar och utveckling över tid. [15][16]

Huvudnäringen var jordbruket och i mitten av 1600-talet fanns det nio hemman i Fjärås och tre i Tölö. Det var ett Skattehemman, tre Cronohemman och fem Frälsehemman. De flesta hemman var uppdelade på två gårdar. [13][14] Läs mer-Gårdar.

Ån var betydelsefull för byborna och de nio kvarnarna utgjorde ett viktigt komplement till jordbruket. Läs mer-Kvarnar. Dessa var av typen hjulkvarnar med utväxling, som är effektivare och mer avancerade än de gamla skvaltkvarnarna och de byggdes av speciella kvarnbyggare. [17]

Det långa 1800-talet, År 1776 – 1914

I slutet av 1800-talet använde man vattenkraften till att driva Ullspinneri och Mejeri. Laga skifte skedde i Fjärås 1840 och i Tölö 1890 och innebar att flera gårdar fick flytta från sina befintliga platser till annan plats i byn. Man fick också större sammanhängande jordområden till sin gård. [18] Genom lagfartsböckerna följer vi ägarbyten på gårdarna. [19]
Det har också funnits ett antal torp och stugor i byn. Läs mer-Torp och Stugor.

Det korta 1900-talet, År 1914 – 2000

I början av 1900-talet byggdes Ålgårda kraftverk, som låg mellan Sundsjön och Stensjön. I samband med starten av kraftverket sänktes vattennivån i sjön och ån, vilket påverkade den småindustriella verksamheten i byn. De flesta kvarnarna slutade sin verksamhet och Ullspinneriet flyttade till Kungsbacka.

Ålgårda kraftverk med laxtrappan till vänster i bild vid inloppet i Stensjön
Ålgårda kraftverk som startade i början av 1900-talet vilket drabbade hjälmeborna och de vattenberoende verksamheterna i byn negativt.
ℹ️
"Ålgårda kraftverk" av Leif Andersson är licenserad under CC BY-NC-SA 4.0

I mitten av 1960-talet kom nästa stora förändring, då kommunen bestämde sig för småhusbebyggelse i byn. Jordbruksmarken såldes till en byggmästare, som byggde ett antal villor för åretruntboende på den södra sidan av sjön och ett antal villor för fritidsboende på den norra sidan.

Källor:

  1. Sveriges berggrund. https://www.sgu.se/om-geologi/berg/sveriges-berggrund/
  2. Påsse, T. Beskrivning till jordartskartan Kungsbacka SO. Uppsala; Sveriges geologiska undersökning SGU; 1986. https://resource.sgu.se/dokument/publikation/ae/ae56beskrivning/ae56-beskrivning.pdf
  3. Klimatets förändringar över tiden. https://www.sgu.se/om-geologi/ett-klimat-i-standig-forandring/klimatets-forandringar-over-tiden/
  4. Riksantikvarieämbetet. Fornsök. Boplats L19996:2709. Fornlämning RAÄ-nummer: Tölö 161:1. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/55a5e18c-21d0-47c5-85ad-76fc1bda2426
  5. Riksantikvarieämbetet. Fornsök. Boplats L1996:3334. Lämning. RAÄ-nummer Tölö 160:1. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/4212a4e4-77d4-4a08-a325-61e5381ccda0
  6. Riksantikvarieämbetet, Fornsök, Boplats L1997:3355, Fornlämning. RAÄ-nummer: Fjärås 173:1. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/1981bf75-feb8-472a-852c-29e204eed04d
  7. Riksantikvarieämbetet. Fornsök. Boplas L1997:3567. Fornlämning. RAÄ-nummer: Fjärås 308:1. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/3c59f0aa-1ef0-4c79-a60a-9b751ab00804
  8. Forskning.se Stenålderns europeiska megalitgravar var familjegravar. https://www.forskning.se/2019/04/15/stenalderns-europeiska-megalitgravar-var-familjegravar/
  9. Fjärås hembygdsgilles hemsida, Bygd och Natur, Forntidsvägen genom Fjärås.(https://www.hembygd.se/fjaras-hembygdsgille/page/16387
  10. Bronsålderslandskap i Fjärås. https://www.hembygd.se/fjaras-hembygdsgille/bronsalderslandskap-i-fjaras
  11. Ståhl, Harry. Ortsnamnen i Hallands län. Del 3. Bebyggelsenamnen i Norra Halland. Uppsala: Almqvist & Wiksell; 1980.
  12. Sandklef, Albert. Västkustens Allmogesjöfart 1575-1850. Lund: Institutet för västsvensk kulturforskning, Skrifter 10; 1973.
  13. Jordeböcker, Hallands län, ca 1630- 1750.https://sok.riksarkivet.se/jordebocker/?Serie=SE%2FRA%2F55201%2F55201.13&DatumFran=&DatumTill=
  14. Mantalslängder, Hallands län, Fjäre härad, 1642-1820. https://sok.riksarkivet.se/mantalslangder/?Lan=Hallands+l%C3%A4n&Forsamling=&Harad=Fj%C3%A4re&DatumFran=&DatumTill=
  15. Kyrkoarkiv, Hallands län, Fjärås församling 1755 – 1952. https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv?Arkivsok=Fj%c3%a4r%c3%a5s&Lan=Hallands+l%c3%a4n&Arkiv=SE%2fLLA%2f13088&PageSize=100&tab=serie#tab
  16. Kyrkoarkiv, Hallands län, Tölö församling 1762 – 1952. https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv?Arkivsok=T%c3%b6l%c3%b6&Lan=Hallands+l%c3%a4n&PageSize=100&Arkiv=SE%2fLLA%2f13427&tab=serie#tab
  17. Ek, Sven B: Väderkvarnar och vattenmöllor. En etnologisk studie i kvarnarnas historia. Sthlm: Nordiska museets handlingar: 58; 1962.
  18. Lantmäteriets historiska kartor och akter. https://www.lantmateriet.se/sv/kartor/vara-karttjanster/Historiska-kartor/
  19. Lagfartsböcker 1875-1933, Inskrivningsdomarens i Hallands norra domsaga arkiv. https://sok.riksarkivet.se/lagfartsbocker/?Arkiv=SE%2FHLA%2F1340112&Socken=&Fastighet=&Nummer=&Lan=&AvanceradSok=False